Massa utbrott....

Det händer så mycket just nu så jag vet inte vart jag ska börja nånstans. Men jag börjar väl med det däringa märkliga utbrottet som Turbo fick i lördags efter att assistenten varit här. Allt var ju frid och fröjd när vi kom hem och minuterna efteråt vände det blixtsnabbt. Jag och mannen såg ut som fågelholkar och fattade ingenting.

Vi hade det mysigt och stod och pratade alla tre i köket - bara en sån sak! Och helt plötsligt - som en blixt från klar himmel - så exploderade Turbo i ett stort utbrott. Då gäller det att tänka efter! Vad sa vi? Vad gjorde vi? Jag nystade i hjärnan lite och kom fram till fyra stolpar där något av dem kunde tänkas beröra något som Turbo reagerade på.

Vi hade alltså pratat om te, honung och ut och åka en sväng med bilen och assistenten hade nyss varit här. Allt tänkbart måste med om vi ska kunna få fram vad det är som felar. Här körde Turbo med teckenspråk för han var inte så lugn så man fick ordentlig kontakt. Tumme upp, tumme ner, tumme åt sidan. Jag tolkade och tänkte till. Till slut kröp det fram att det hade viss anknytning till assistenten, och jag förstod då vad det gällde.

Allt känns så bra mellan Turbo och assistenten så jag hade blivit väldigt förvånad om det var något mellan dem. Men jag hade visat mannen att han hade lämnat mat kvar i vår kyl och sa till mannen att det är bra om vi inte blandar ihop den med vår mat (det var likt nåt vi brukar ha hemma). Detta hörde Turbo och blev väääääldigt orolig av det. Han var rädd att vi skulle ta fel och äta upp assistentens mat...... Jag blev förvånad över att han reagerade på en sån sak, och jag kommer inte att nämna något om mat i vårt kylskåp framöver! Självklart ska assistenterna kunna ha mat kvar i kylen tills nästa dag, men jag behöver ju inte kommentera det inför Turbo!

Korta saker nedskrivna på ett papper hjälper Turbo på traven i såna här lägen. Teckenspråk funkade finfint när han inte kunde/ville prata känslor. Väldigt enkla, men fantastiska hjälpmedel!

Efter skolan och "stugan vid sjön" idag så körde assistent Erik hem Turbo och jag såg direkt när han klev ur bilen att ansiktet var stelt. Jag förväntade mig utbrott och mycket riktigt kom det på direkten. Jag trodde då att det hade att göra med att vi fick återbud från tandläkaren idag, så Erik fick meddela det under dagen. Plötslig ändring i schemat funkar inte, även om det är till det positiva hållet. Men Turbo förnekade att det berodde på det. Till slut kröp det fram att han inte visste var hans mobil var! Men den hade jag koll på, så för mig var det lugnt. Han hade säkert gått och oroat sig över den hela eller halva dagen!

Mer utbrott kom sen och jag tänkte att det kanske sitter kvar att han varit så orolig under dagen. Men när vi var ute och åkte en runda med bilen under kvällen så kom det fram ytterligare en orsak till oro. Han hade sett att det var utritat några streck på vägen utanför "stugan vid sjön" och han förstod att man ska gräva fiber där. Då var han rädd för att de ska gräva medans de sitter inne i stugan och när de ska hem så kommer de inte ut!!

Ja, det finns mycket att bli orolig över när man heter Turbo. Och inte är det alltid så lätt för oss i omgivningen att förstå vad som oroar. Det är väldigt svårt för Turbo att berätta VAD som oroar. Men har vi bara fått fram det genom ritprat el dyl så är det lättare för honom att sätta fler ord på situationen sen.

Tyvärr fick jag ikväll ett sms om ytterligare ett stort orosmoment som kommer att dyka upp inom kort. Men det berättar jag inte för Turbo här och nu. Det räcker för nu för honom....

Allt för idag. Sov sött och kram på er ♥