Nu är det dags för lite uppdatering här innan helgen är slut.
Turbo är kvar på korttids. Förkylningen blev inte sämre så han har orkat med alla dygnen och tur var väl det, som det ser ut här hemma.
Pga vår familjesituation så lovade snickarna att jobba även igår (lörd) för att komma så långt som möjligt innan Turbo kommer hem i morgon efter skolan. Tyvärr har de inte kommit så långt som vi kanske trodde. Men vi får göra det bästa av det hela och vi har en plan för morgondagens förmiddag. Snickarna får stuva om lite här så vi gör plats för Turbo. Sen återstår det att se hur det går på eftermiddagen.....
Igår var de som sagt här och jobbade. Det blev lite extra problem för dem när de inte fick in ett par av skåpen den vanliga vägen. Skåpen var för stora! Bara att såga ur fönstret och ta in dem den vägen.
De fixade problemet bra och allt hamnade på plats igen. Och visst har de kommit en bra bit, men mycket återstår.
Igår jobbade jag undan lite på jobbet och senare umgicks vi med lite vänner. Ett par av våra vänner var så snälla och förbarmade sig över oss och bjöd hem oss på familjepizza. Det uppskattade vi för det var både gott, trevligt och mysigt!
Idag hade jag och mannen planerat att åka till Ikea och shoppa lite till nya köket. Vi hade den här dagen på oss och gick det inte idag så skulle det dröja länge innan vi kom iväg. Men mannen har antagligen åkt på Turbos förkylning så vi tyckte båda att han inte skulle ut och härja idag utan ta det lugnt och samla krafter för kommande behov. Så vi hade att välja på att jag åkte själv eller att vi sköt upp det till obestämd framtid. Men jag drog iväg själv de 16 milen fram och tillbaka. Vi var överens om att det var det bästa att få det gjort. Mannen hade bespetsat sig på lite nytt porslin till det nya köket och det och lite till hittade jag förstås :)
Måste bara meddela att våren kommit till oss på allvar. I morse blev vi väckta av en levande väckarklocka tidigt på morgonen. Vi sover alltid med öppet fönster och det är inget dåligt trumpetande läte dessa varelser har - det är omöjligt att sova när de går på ängen utanför sovrumsfönstret! Men de är vackra att se på!
Nähä, nu får jag nog tänka på refrängen så jag orkar upp till en ny och spännande dag i morgon! Förresten.... refrängen.... haha, Tina, jag bara ler när jag läser din kommentar häromdagen :) Sjunga duett... du och jag.... ja, alla förstår ju vad vi sjunger på för det hörs ju tydligt, det märkte vi ju ;) En repris satsar vi på!
Kram på er allihopa ♥
1 kommentar:
Ja, er duett är klockren! Och den där reprisen, den hoppas vi inte dröjer alltför länge!
Men vilket pusslande ni har, jag håller alla tummar för att det ska gå bra nu när Turbo kommer hem. Bra snickare som anpassar sig så gott dom kan :)
Kramar om!
Nina
Skicka en kommentar