tisdag 5 mars 2013

Inte lätt....

Jag säger bara en sak: Jag är ohyggligt TRÖTT på dessa UTBROTT!!! Fattar ni? Fast det är nog svårt att helt och hållet förstå om man inte levt med det, men jag försöker förmedla insikt och kunskap så gott jag kan via bloggen här. Men iaf.... igår kom det inget utbrott och glad var jag. Jag gick på tå och vaktade mig för att inte göra eller säga nåt fel under hela eftermiddagen och kvällen. Jag fick t o m in Turbo i duschen utan att det ens blev en endaste incident - det ni!

Men vid läggdags märktes att något var fel, trots allt. Under dagen hade han varit lite stel och mycket tystlåten. Han ville inte sova i sitt egna rum..... jättemysko. Ska utveckla detta mera vid ett annat tillfälle, men jag vill först försöka få ur lite mer ur Turbo vad detta handlar om. Har ingen aning just nu, men det känns som det sitter mera psykiskt till.... ja, jag vet inte hur jag ska förklara min känsla. Men jag lär återkomma i ämnet....




Däremot så kom det utbrott idag, trots att jag tyckte han kändes rätt bra när han kom hem från skolan. Man blir bara så trött på att grejerna flyger här, dag ut och dag in. Jag vet inte vad som utlöste det hela idag, men något var det förstås. Turbo säger inte ett knäpp när jag frågar honom eller också säger han bara ett hummande lite surt. Det måste vara oerhört frustrerande att inte kunna prata av sig utan bara få ut ilskan på ett våldsamt och fysiskt sätt. Och jag känner mig frustrerad över att inte kunna hjälpa honom.

Tyvärr fick jag inte tillfälle att ritprata med honom varken igår eller idag. Jag måste göra det vid ett tillfälle då Turbo är med på noterna och det tillfället har inte infunnit sig än. Men det kommer väl. Detta med sovsituationen måste iaf redas ut förr eller senare, även om det inte blir idag.

Det får bli allt för mig idag. Nu ska jag försöka få ordning på den här kvällen. Sov gott allesammans när det blir dags för det ♥


3 kommentarer:

A sa...

men kramar om. verkar ju jätte jobbigt.

Nina sa...

Huh.. :( Att tassa på tå och vara mentalt beredd varje sekund tar på krafterna bara det. Så utbrotten dessutom.. Ja, jag förstår att det är tuffare än man egentligen mäktar med, även om våra utbrott inte är lika jobbiga på det sättet.

Det där att vara på helspänn, det kan man nog inte förstå om man inte lever med det. Hur tröttande det faktiskt är..

Hoppas tillfälle för ritprat kommer idag så ni kan hjälpa Turbo igenom det jobbiga han har inom sig.

Styrkekramar!
Nina

BeA@Ett ord... sa...

Känner att jag lämnar en stor varm kram här och ger dig ork, kraft och skratt i en enda röra!!! Shit du är en så imponerande quinna! Allt Gott till Dig!
Kramen damen!