Jag åkte hemifrån redan kl 6 på morgonen för att möta upp 11 stycken personer vid assistansbolagets kontor. Vi packade in oss i bilar och färdades ner till Ängelholm och "Alla kan" som är en organisation som har som mål att genom idrott bekämpa utanförskap för de som har någon form av funktionsnedsättning.
Assistansbolaget hade ordnat denna tripp för oss som är samordnare i någon grupp. Jag är glad att jag fick förmånen att följa med, för det gav väldigt mycket. Att lära sig förstå den funktionsnedsatte är mycket viktigt om man jobbar som assistent. Nu jobbar ju inte jag med någon som är rullstolsburen eller blind, men oj, vad nyttigt det ändå var med övningarna vi fick göra.
Här kommer lite bilder från dagen och vi börjar med en välkomstkram!
Sen var det dags för oss alla att prova ut en lämplig rullstol och känna på den och lära sig att köra den. Det bar bl a iväg ut på en blöt gräsmatta och det var tungt, kan jag lova. Men glada var vi ändå, även om armarna och axlarna blev ordentligt ansträngda. ☺
En sugande uppförsbacke hade vi till minigolfbanan. Där turades vi om att spela, antingen som rullstolsburen eller som blind. Det var sannerligen inte lätt att spela golf utan att se vad man håller på med!
Efter minigolfen rullade vi tillbaka och spelade basket med var sin rullstol. Så otroligt roligt!!
Avslutningsvis blev det match i fläskboll och det är lika konstigt som det låter. Tyvärr har jag inga bra bilder från spelandet, men en bild på fläskbollen ska ni få så får ni ett litet hum om vad det var. Stor och tung och skulle in i ett mål som var ungefär som handbollsmål.
Och vad blev resultatet av detta? Ja, blåsor i händerna, en massa avbrutna naglar, blåmärken och en massa svett förstås. Men oj, så skoj vi hade!
En välbehövlig lunch intog vi och då kände vi hur trötta och hungriga vi var. Men upp på benen sen och några av oss tog en promenad ner till havet och det var det värt. Underbart att få känna doften av havet!
Tillbaka till anläggningen njöt vi en stund i bubbelpool och andra bassänger de hade till rehabträning, så det var varmt och gott.
Tiden var väl tilltagen så hela gänget kunde sitta ute och njuta i solen och tjöta en bra stund. När det var dags för den tvårättiga middagen så var vi såååå hungriga!
Här var vi nog många som nästan fick upp maten igen.... inte för att det var nåt fel utan för att vi garvade så hela kroppen tog stryk. Oj, oj, vilket gäng och vilka galenskaper! Haha.... sköna typer... och jag säger bara.....vilket fantastiskt assistansbolag vi har förmånen att få tillhöra!
Bara hemresan kvar på kvällen. Jag och två galna tjejer till åkte med Kent i hans A5:a.... Ja.... kul hade vi och.... ja... vi kom hem också..... ☺☺☺
Nej, men vet ni vad?!? En helt underbar dag var det och vi lärde oss mycket! Stort tack till alla inblandade!
Idag fick jag ett telefonsamtal.... Jag kommer att berätta något stort i ett kommande inlägg - ett riktigt ordentligt scoop kan jag lova! Men inte mindre än att jag tycker synd om en av mina bästa vänner här i diagnoslandet....hm... nu blev det kryptiskt så det räcker till och blir över! Håll utkik....
Kram, kram ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar