Mamma Mia.....

Två kvällar i rad har Turbo kommit i säng alldeles för sent. Det är nog VM i snooker som hållit honom uppe. I morse var grabben mer än lovligt trött och det var inte lätt att få honom färdig tills taxin kom. Jag trodde inte det skulle gå. Medicinen flög, juicen vickades ur, frukosten landade INTE i magen och klockan gick. Men så helt plötsligt vände det snabbare än kvickt! Och detta med hjälp av Darin och hans Mamma Mia! Vi har alltid TV4 och Nyhetsmorgon på under hela morgonproceduren för då har Turbo något att fokusera på. Det var när en reklam om en mobil dök upp och Mamma Mia spelades som han började prata om att jag har den låten i min en Spotifylista. Jag högg direkt och spann vidare på ämnet. Humöret vände blixtsnabbt och leendet sprack upp i ansiktet och stannade kvar där resten av morgonen.

Själv var jag också trött pga för lite sömn under natten. Det var både billarm mitt i natten och stökiga kossor hos grannen som stört mig. Under morgonen ville jag bara säga till Turbo på skarpen att: "sätt på dig kläderna så du blir färdig nån gång!" Men oj, vad fel det skulle bli! Garanterat skulle det trigga igång utbrott pga att jag stressar honom, för stress tål han inte alls. Därmed finns risken att han inte kommer iväg till skolan. Så skärpning till mamman oavsett hur trött hon är! Men bäst som jag gick där och funderade ut hur jag skulle få hans humör att vända så kom reklamfilmen som en räddning :) Ibland har man tur.

Också trött ;)

På schemat för mig under dagen har det stått: jobb, telefonsamtal, möte med korttidspersonal och chef m m. Telefonsamtalen gick "så där". Ett klart nej på ett ställe - men det hade jag nästan misstänkt. Ett annat blev det gamla vanliga att personen är upptagen i möte resten av dagen = försök i morgon igen. Det känns som ett evighetsprojekt.... Men bara på´t i morrn igen!

Ett möte med chefen för korttids och personalkillarna avverkade vi också under dagen. Det var längesen vi satt ner och pratade med personalen nu och man behöver göra det emellanåt. Den nya killen, Alex, har vi inte träffat på ett möte tidigare så det var dags nu, och de andra två, Valle och Tom var det längesen vi pratade ordentligt med också. Skönt att nysta lite i olika frågor både från vår och deras sida. Killarna gör ett kanonjobb och jag hoppas de orkar fortsätta så, det är ju inget enkelt jobb de har.

Jag avslutar dagens inlägg med att ta upp detta med internat igen. Frågan kom upp i en kommentar efter förra inlägget. Här kommer en länk till ett inlägg jag skrivit tidigare i ämnet. Scrolla ner en bit så kommer frågan upp där. Jag kan tillägga lite andra tankar till det jag skrev då. Jag tänker lite på Turbos mognad. Han är inte mentalt mogen som en 16-åring brukar vara. För mig känns det helt bakvänt att en som är mindre mogen, ska flytta hemifrån tidigare än vad man vanligtvis gör. Det borde rimligtvis vara tvärt om. Sen lägger man till hur oerhört känslig han är för rätt eller fel personal och rätt eller fel bemötande, så känns det inte alltför lätt med en flytt i nuläget. Vi har, som jag tjatat mycket om, en perfekt stab av personal runt Turbo nu och att få till så pass många på annan ort på en och samma gång, det har jag svårt för att tro att det är möjligt. Vi ser ju bara hur svårt det varit i skolan under högstadietiden att hitta lämplig personal.... Det är sannerligen inget lätt kapitel det här, det gäller ju att fatta de rätta besluten, och hur vet man vad som är rätt?? Jag skulle vilja ha ett facit....

Dags för kvällsproceduren nu då! Kram på er goa läsare ♥