tisdag 8 januari 2013

Ett orosmoment mindre!

Här har det varit skolstart idag. Alltid lika spännande att se hur lätt/svårt det blir att få upp och iväg Turbo till skolan. Han har protesterat ett par dagar över att skolstarten närmar sig och det har inte varit lätt att förstå om det var djupt allvar i det han sagt eller om det bara är "vanlig" oro över att övergå från lov till skoldagar. Men han vaknade och var hyfsat glad och med på noterna. Jag får passa mig väldigt noga för att säga någon liten mening eller nåt litet ord som gör att han känner sig stressad - för då är det kört. Nu gick det bra i morse och det kändes så skönt!

Hem har han kommit också med ett leende på läpparna. De har gjort en mjukstart på resursskolan och tagit det lite lätt. Nu hoppas jag verkligen att skolbiten kommer att flyta på som den ska, eftersom det är så mycket annat som kommer att förändras runt Turbo som jag skrivit om tidigare.


En Lamborghini på Londons gator.....

Men igår kväll föll en stor sten från mitt hjärta iaf och det handlade om den ena svåra förändringen för Turbo. Det har tyngt oss otroligt mycket att vår fina assistent Kent ska sluta och hur vi ska lägga fram det här hemma. Vi vet ju redan i förväg att det kommer att krossa Turbo ganska rejält när vi framför en sån sak. Kent har snabbt blivit en stor favorit och en sån ersätter man inte hur som helst! Kent ringde upp mig igår och vi pratade igenom detta, och han kommer inte att släppa Turbo helt. Han kommer att finnas med här som assistent iaf en gång/månad, men alltså inte lika ofta som vi önskat från början. Men på det här sättet  slipper vi alltså göra ett definitivt avslut för Turbo!! Så otroligt skönt! Nu glesar vi ut antalet gånger Kent är här, och det har ju inte hunnit blivit något konstant regelbundet i veckorna än så det ska nog gå smärtfritt. Underbart hur bra en assistent kan resonera - en stor eloge till honom!




Jag vet att jag fick en fråga för längesen angående personalfixering från Turbos sida som jag besvarade då. Det kanske är läge igen att utveckla varför det kan se ut som personalfixering. Turbo är ju helt kompislös och därför har det blivit så att hans personal är hans kompisar. Alla killarna som jobbar med honom är i spannet 22 - 25 år (utom Mt som är något äldre) och det fungerar bättre än utmärkt. Killarna ser det naturligtvis som ett jobb, men för Turbo är det inte personal utan kompisar som han ser upp till.

Sen är det ju med Turbo som med oss andra att vissa trivs man bättre med än vissa andra även om man trivs bra med dem. Så när det kommer någon in i Turbos liv där kemin stämmer extra bra, så är det inte "bara" att plocka bort honom och sen ses de aldrig mer igen. Och med Kent var det faktiskt riktigt unikt - det behövdes inte ens en endaste inskolningsperiod innan de blev "bästisar" och Turbo kände sig trygg med honom DIREKT. Det har aldrig tidigare hänt med någon som jobbat med Turbo, även om flera har jobbat sig till en mycket bra relation till Turbo! (Och Turbo har ett par till favoriter!) Men mellan Kent och Turbo stämde tänket med en gång. Tänk er sen in i den situationen att bästisen försvinner helt plötsligt och för gott - och sen dessutom ha svårt för att hantera känslor..... Inget vidare bra! Men med Kents fina tillmötesgående resonemang så kommer detta att lösa sig på bästa sätt!


.... och den var visst Kuwait-skyltad! 


Det var lite om det, nu till något helt annat. Jag har ju ett par frågor från någon av mina fina läsare, som väntar på svar och jag tänkte svara på en av dem i detta inlägg. Den gäller hur vi undviker att Turbo blir stressad av julen även om vi inte firar jul? Det finns "jul" överallt omkring oss vare sig vi vill eller inte - tv, radio, reklam, affärer m m!
Ja, visst är det så - det går inte att undvika att märka att det är jultid. Men det verkar inte som att det påverkar Turbo speciellt mycket. Mycket tror jag beror på att vi inte firar ALLS, så han bygger inte upp några som helst förväntningar inför en viss dag eller en viss stund. En del gör ju så att de anpassar julen så gott det går när de har barn med NPF, men då finns fortfarande ett visst mått av förväntan kvar. Här finns inte det på det sättet.

En annan fråga jag fick gällde den dyra present som vi köpt till Turbo nu under lovet.... men den frågan tänker jag svara på i ett annat inlägg....
Stor Kram på er alla finingar ♥

1 kommentar:

BeA@Ett ord... sa...

Kram right back to you!!!!
<3