Äntligen i hamn med skolan!

Är inte helt jättekoncentrerad här men ska ändå försöka få ihop ett inlägg.... Lite strul och smått panik här och samtidigt ska vi inte visa nåt för Turbo. Svår ekvation!

Men iaf! Egentligen borde jag börja berätta om våra möten igår som gällde Turbo. Vi hade både Västbusmöte och Nätverksmöte.
Västbusmötet var först på morgonen och nu är det så rörigt med alla möten så jag och mannen vet knappt vilket av mötena som handlar om vad längre. Västbusmötet höll iaf rektorn i och det var ett uppföljningsmöte för att stämma av att det går framåt med de punkter som kommit upp. Och det går framåt! Äntligen!

KBT med hjälp av Lisa har påbörjats. Utbildning till skolpersonalen (och personalen på korttids) har också påbörjats. De ska nu äntligen få den där utbildningen i seriesamtal och sociala berättelser som jag tjatat om i drygt ett års tid. Men nu så, är det igång! Sen hade vi den stora och svåra punkten med Turbos trygghet att återkomma till. Efter mycket och slitsam strid fick vi rektorn att gå med på att sätta tillbaka Tina i skolverksamheten runt Turbo - den enda personen som finns i skolvärlden just nu som han är trygg med. Hon fick komma tillbaka på prov i sex veckor och sen skulle det utvärderas. Nu har dessa sex veckor snart gått och vi har inte vetat alls hur de resonerat kring henne. Jag och mannen är förstås beredda att ta fram stridsyxan återigen om det skulle behövas.

Men på mötet igår sa rektorn själv att man beslutat att hon ska få vara kvar på resursskolan!! Gissa om en stor, tung sten lossnade från våra hjärtan och axlar! Äntligen har man fattat!! Åhhh, allt detta slit och kämpande vi har gjort för detta, men så skönt att det nu äntligen gett resultat. Både rektorn och de båda lärarna är överrens om att hon behövs däruppe - åh, det är ju det vi sagt hela tiden! Mycket kraft har gått åt till denna strid, men nu har det iaf gett lön för mödan. Nu slappnar vi av och hoppas att den här konstellationen på skolan ska få fortsätta som det ser ut nu. Det enda som kan sätta käppar i hjulet är om skolchefen har en annan åsikt, men det får vi tro att han inte har! Men bortsett från det lilla frågetecknet så jublar jag och mannen just nu, det känns oerhört skönt att ledningen äntligen går på vår linje och Turbo kan få må bra!!!

Nätverksmötet senare på dan blev väl lite av en fortsättning av morgonens möte. Fanns inte så mycket mer att tillägga. Vi berörde korttids bl a, eftersom en flytt är på g innan årsskiftet. Man får försöka hitta på lösningar så det blir så smidigt som möjligt och än vet man inte så mycket hur det kommer att se ut. Men eftersom vi i dagsläget inte har nåt att klaga på så blev det mest rosor på det mötet. Både personal och chefen är fantastiskt bra!

Efter dessa möten skulle jag jobba lite och jag skulle ladda inför helgens bravader! Det gick inte så bra kan jag säga eftersom den ena katten - Felix - mådde jättedåligt. Han varken åt eller drack på hela dan igår och blev sämre och sämre. Jag ringde jourveterinären på kvällen som tyckte vi kunde avvakta natten. Det gjorde vi och vi försökte mata honom med några droppar vatten emellanåt. Men i morse insåg vi att det måste bli ett veterinärbesök. Hmm... mannen och jag som hade en buss och tågtid att passa eftersom vi skulle ut på galej på var sitt håll!! Mannen fick åka de fyra milen till veterinären och jag fick passa min busstid för vi var överens om att det var viktigare att jag kom iväg.

Nu sitter jag här på bussen, katten blev inlagd över helgen med dropp m m. Han var verkligen inte bra. Nu är han iaf i goda händer och jag tänker inte låta detta gå ut över glädjen och det roliga ikväll. Jag och 11 mammor till ska gå på Ladies Night-premiären! Det ska bli så häftigt att få träffa de andra mammorna. Jag har bara träffat två av dem i verkligheten, de flesta andra har jag bara träffat via nätet. Vissa har jag inte alls haft kontakt med. Men vi har det gemensamt att vi har barn med diagnoser och det binder oss samman. Nej, nu vill jag vara framme så vi får kramas irl! Ha det gott alla därute i hösten ♥