KBT - politiker - nytt korttids

Nu rullar det på med allt som sker denna veckan, det är knappt man hänger med själv! Men vi tar en sak i taget och betar av så ska det förhoppningsvis gå bra. Förstår inte hur det kunnat bli så här - allt har hopat sig till en och samma vecka.... När jag gjorde i ordning Turbos veckoschema inför den här veckan så slogs jag av tanken att han faktiskt kommer att träffa antingen en assistent eller en korttidspersonal varje dag under veckan! Tror aldrig det har hänt tidigare att det varit så här fullt och därmed blir det rutinändringar i schemat även för Turbo.

Det första mötet vi hade idag var på förmiddagen och då fick vi åka in till habiliteringen fyra mil bort. Där träffade vi den inhyrda psykologen Lisa som ska handleda oss i det som vi får kalla för KBT. Det tar ett tag innan vi är i mål, men hon leder oss på vägen dit så får vi se hur långt vi kan komma med Turbo. En läxa gav hon oss förra gången och den gick ut på att prova ett belöningssystem på honom, för att se hur han reagerar på sånt. Hon måste se om det är ett lämpligt sätt att arbeta på med Turbo. Nu svarade han riktigt bra på detta och jag misstänkte att han skulle göra det. Vi har nämligen provat nåt liknande för en massa år sen och det funkade hyfsat bra.

Som läxa till nästa gång så vill Lisa att vi utvecklar och går ett steg till i belöningssystemet. Bl a ska vi införa nån form av motion med Turbo som han sen blir belönad för. Behöver inte vara varje dag utan iaf ett par, tre gånger i veckan. Vi får klura lite och det gäller ju att förbereda honom på detta så han är införstådd med när, var och hur saker ska hända.

Sen ska vi också börja kartlägga hans utbrott. Hon vill se lite vad som händer, hur lång tid utbrotten varar, vad vi gör och säger m m. Utifrån detta ska hon sen kunna ge lite råd om olika saker och se om man kan gå in och bryta utbrotten bättre, snabbare och mer effektivt. Spännande, tycker jag, eftersom Turbo är ganska okontaktbar under utbrotten! Vi kommer att ha åtminstone mailkontakt med Lisa en gång i veckan tills nästa möte med henne. Hon vill följa upp hur vi beskriver utbrotten för henne - eller snarare vad som händer före och efter utbrotten.

Jag kom hem strax innan Turbo kom hem från skolan. Vi var hemma ett par timmar innan det bar iväg till nästa möte. Efter vägen lämnade jag av Turbo på korttids så han fick vara där under kvällen då jag och mannen avverkade två möten. På det första mötet träffade vi två politiker i kommunen som ingår i en beredningsgrupp angående tillgänglighet. Hur tillgängligt är samhället för våra barn med någon form av NPF? Oftast ser man bara de funktionsnedsättningarna och behoven när man har något synligt, t ex en blindkäpp eller en rullstol. Men vi har ju helt andra behov för vår son. Så vi berättade vad vi stöter på för problem och vad vi anser vara viktigt för barn med NPF. Gissa om mycket kretsade kring skolan?!? De skulle verkligen ta med sig den berättelsen och hur illa vi faktiskt blivit bemötta det senaste året av skolledningen. Kanske kan det hjälpa någon annan elev att få det bättre redan från start!

Möte nr tre för dagen handlade om korttids. Man håller på att flytta korttidsverksamheten till ett helt nytt ställe. Vi fick se delar av de nya lokalerna och träffa personalen. Jag har levt lite på hoppet om att Turbo skulle slippa flytta, men det kommer att bli en flytt så småningom. Alltid jobbigt med förändringar men ibland är det nödvändigt. Det är bara att hoppas på att skolsituationen är bra när tiden för flytten kommer, så han mår så bra som möjligt vid det tillfället. Oroligt kommer det säkert att bli ändå, men jag litar på att både chefen för korttids och Turbos personal kommer att göra det bästa av situationen. De känner ju Turbo så väl och vet om hans behov.

Det var den här dagen det! I morgon är en ny dag med nya saker på G. Även den dagen blir lite förändrad för Turbo och jag hoppas han orkar ta sig igenom veckan på ett bra sätt. Mycket är planerat och mycket är kvar att genomföra så vi måste orka allihop tills det är klart.

Kram ♥