Arkitekt och negativa besked

Idag har jag mycket tankar i huvet, men jag vet inte hur jag ska formulera mig här på bloggen... jag får väl helt enkelt göra ett försök att skriva ner lite. Jag kan ju börja med det som ändå ser positivt ut, så här långt. Vi har många beslut som hänger i luften just nu. I förrgår gav jag försäkringskassan de sista uppgifterna de behövde för att så småningom ta ett beslut på vår ansökan om utökad assistans till Turbo. I slutet på nästa vecka verkar det som vi ska kunna ha ett beslut. Spännande och så klart lite oroligt!

På förmiddagen idag hade vi hembesök av en arkitekt. Hon ritade och skissade lite löst på en tänkbar bostadsanpassning. Att kommunen kommer att bevilja bostadsanpassning har vi fått besked om, men inte exakt vad. Men det såg väldigt bra ut det hon skissade på. Sen får vi se vad handläggaren på kommunen säger.... 

 

När arkitekten åkt, var det bara för mannen och mig att åka tillbaka till jobbet. Men jag hade ytterligare ett par samtal jag måste göra. Vi fick ju ett negativt besked igår ang Turbos framtid så nu måste vi kämpa vidare. Skolchefen ringde igår och meddelade att det inte ligger på hans bord att bekosta det förslag vi la fram - även om han tyckte det var ett mycket bra förslag. Delvis kunde han vara med och bekosta, men ansvaret låg mest på daglig verksamhet enligt LSS. 

Japp.... suck!! Jag kontaktade LSS-handläggaren först och pratade lite, sen jagade jag fatt på den dagliga verksamhetens chefs chef. Ja, ni läste rätt, även om det ser konstigt ut. Eftersom vi för fram ett nytänkande, så måste vi nog gå lite högre upp i chefspositionerna om vi ska ha en chans att få beslut. De "lägre" cheferna vågar nog inte säga ja till något som är utanför ramarna.

 

DV:s (daglig verksamhet) chefs chef ska vi träffa på måndag och jag hoppas hon kan ta till sig vårt förslag, även om det inte verkade så på telefonen idag.... Innan jag skriver så mycket mer ang detta, så ska vi avvakta mötet på måndag. Men så mycket kan jag säga, att även om det känns väldigt surt nu så är vi beredda att gå långt med vårt önskemål. Det enda vi vill är att Turbo ska få en vettig sysselsättning och en vettig vardag. Vårt förslag är ett nytänkande, men om det nu blir bäst för Turbo så varför inte satsa på att han får må bra och inte behöva misslyckas i något som han inte klarar av?!? 

Fortsättning följer.... 

Kram på er och ha en trevlig fredagskväll ♥