tisdag 15 april 2014

Grubblerier

Nu är jag så där lagom trött igen, men några rader ska jag väl få ihop. Det blev tyvärr alldeles för lite sömn inatt och det gäller även Turbo. Igår var det lite fritidstid för honom när jag jobbade och på eftermiddagen och kvällen var assistent Kent här. Det blev en lång dag, men jag och mannen var borta på kvällen så därför fick det bli så. Vi var glada för att Kent var på benen igen efter sin skada så det blir ordning på torpet igen. Innan vi åkte iväg på kvällen så tog jag mig en liten stunds promenad i lugn och ro. Det var nog den första promenaden på.... ja, evigheter tror jag. Men jag njöt för fulla muggar av lugnet, även om jag inte hade alltför gott om tid.

Idag blev det jobb på förmiddagen som vanligt, sen hastade jag och mannen iväg en del mil till assistansbolaget. Vi behövde ha ett möte för att se vad som gäller inför sommaren. Så nu är det gjort och vi ska väl komma överens, tror jag ;) Vi passade på att äta lite lunch på bortaplan också!

Nu går ögonen i kors, så det är bäst jag slutar här. Vi ska nu grubbla vidare på hur vi ska presentera ett par saker för Turbo. Vi har ett par tuffa saker att förmedla till honom, och det inom kort. Hur det ska gå till utan att han krossas, blir knäckt, river huset m m begriper inte jag hur det ska gå till. Han kom själv in på ämnet i morse, men det var inte läge att fortsätta då och löpa linan fullt ut. Jag kunde inte ta en explosion i det läget för vi skulle precis åka iväg till korttids. Vi hade definitivt inte kommit iväg om jag spunnit vidare på hans tanke där. Jag fick svara lite slingrande, för jag vill absolut inte ljuga ihop något för honom. Nej, det där blir en nöt att knäcka.... en ordentlig sådan.... Jag kommer att utveckla ämnet här ganska omgående. Sparar mig tills hjärnan inte är fullt så slö som den är ikväll.

Nu får det bli gokvällskram till er alla <3

3 kommentarer:

Lena sa...

Jaa du, det är ingen lätt uppgift ni har framför er precis, Jag är inte ett dugg avundsjuk. Jag hoppas verkligen att det går att lösa så smidigt som möjligt trots allt.

Skönt att du fick en liten stunds ensam promenad, även om de där stunderna blir korta så är det så otroligt värdefulla.

Kram på dig och nu håller jag tummarna att ni får sova <3

Nina sa...

Hoppas det går så bra det nu kan... Tankar och styrkekramar till er!
Nina

Tina sa...

Håller andan lite när jag läser...ni har full rulle hela tiden, när ska det bli lite ro ... kramar i massor