Ler blekt

Trött är väl bara förnamnet på mig idag. Jag jobbar för två och det känns i både fötter, knopp och kropp. Men vi måste fixa det här, det är bara så. Annars känner jag mig ändå lite mindre depp idag och det är jag tacksam för, tycker inte om såna där downdagar. Men förmiddagen kändes tung eftersom både mina och mannens tankar började gå nedåt ang den som är sjuk. Båda var vi inne på att detta är riktigt illa, men som tur var så fick vi lite besked på eftermiddagen och det lät lite hoppfullare än vad vi varit inne på. Nu tändes hoppet och det kändes genast lite lättare. Vi kunde le lite igen, om än lite blekt och försiktigt för än är faran inte över.

Turbo har inte känts riktigt harmonisk de senaste dagarna. Vet inte riktigt vad det beror på, men vi har tillrättalagt lite med schemat i skolan igen och hoppas att han ska komma igen. Vi diskuterade orsaker igår på skolmötet och Kent hade sin teori om vad det beror på. Härligt när utomstående läser av Turbo på ett bra sätt och lägger ihop ett och ett. Vi tyckte alla att det är bättre att backa i tid så det inte blir katastrof, för det vill vi inte uppleva igen. Igår kändes han dock lite bättre igen, han var på riktigt bra humör efter skol- och fritidsdag. Idag är det hyfsat bra också, men han blev trött tidigt ikväll och kom i säng fortare än kvickt. Hoppas han får sova gott nu och vaknar pigg och utvilad i morgon bitti.

Sen väntar nästa förändring för honom (och oss andra i familjen) redan i morgon. Men han berörs egentligen inte förrän på söndag. Vi har försökt förbereda honom på det och vi får se hur det går. Sen hoppas jag att nyheter för Turbo uteblir på ett långt tag. Fast vi måste ju snart börja förbereda honom för nästa läsår då det blir ett tionde år i grundskolan förstås.... inte riktigt enligt hans tankebana.....

Kram och go´natt på er ♥