Ohanterbart läge

Jag upphör aldrig att förundras över min son och hur lätt han stressas till skyhöga höjder som blir ohanterbart för oss alla. Det är de allra minsta detaljer som – om det får fortsätta – förstör hela vardagen för Turbo och han slutar fungera. Det har vi fått bevis för just nu. Idag blev det rejäl skolvägran och det var inte lönt att diskutera den saken! Han var djupt nere i botten.... 

Här blir man ju aningen frustrerad eftersom vi inte får någon som helst orsak till det hela från Turbo. Hur ska man veta vad som är fel? Hur ska vi veta vad vi bör rätta till? Igår kväll sa Turbo att han inte ville gå till skolan som idag. Ingen förklaring kom. Men av hans sätt att vara så förstod jag att det var mycket allvarligt. Han blev ohanterbar och alla småsaker som kom i hans väg gick sönder. Stackars Turbo! Undrar hur det känns att vara så stressad inombords. Och vi föräldrar kan bara försöka avleda, för i det där upprörda tillståndet finns det ingen chans att nå honom för att försöka lirka fram någon orsak. Det är bara att genomlida kvällen, för det är en pärs kan jag säga.

I morse när jag väckte Turbo för att göra ett försök att få iväg honom till skolan så får jag en knytnäve det första jag får när han vaknar! Då vet jag instinktivt att skolan är körd för den här dagen. Oron och stressen sitter djupt och det finns inget som jag kan säga eller göra för att få honom att ändra inställning. Jag försökte, men jag hade inte en chans. I såna här lägen fungerar ingenting. Så det fick bli en hemmadag idag.

Men man undrar ju - han är ensam med en assistent i egna lokaler, han har två mattelektioner i veckan.... vad kan det vara som utlöser en sån här avighet mot skolan. Att det hade att göra med skolan var det inga tveksamheter över, det kunde jag tydligt utläsa av Turbos reaktioner. Han ville absolut inte till skolan, men assistenten fick gärna komma hem till oss! 

EN ENDA mening kom det ur Turbo i morse om en möjlig orsak! "Det springer folk där hela tiden." Det var allt han sa. Ja, det springer folk genom lokalen ibland. Det är en stor lokal, så de är inte precis inpå Turbo, men han blir uppenbarligen mycket störd av det ändå. Någon lärare förvarar sin cykel på dagarna innanför Turbos lokaler och går igenom för att lämna eller hämta sin cykel. Någon städerska kommer igenom ibland och någon kanske kommer för att hämta något annat. Igår var det en som kom in som tydligen dröjt sig kvar extra länge och det blev nog antagligen droppen för Turbo. 

Detta skulle naturligtvis behöva åtgärdas. Vi får se hur det går att få bukt med det.... 

Nu har assistent Nisse varit här i eftermiddag och jag hoppas det blivit lite pepp för Turbo inför morgondagen. 

Bäst att krypa ner i sängen snart, så jag är pigg och alert i morgon bitti för ett krävande morgonpass. Kram på er alla ♥