onsdag 29 juli 2015

Assistenterna avlöser varann

Här håller vi på att repa oss efter helgens bravader! Nä, skoja bara - den var ju kanon för oss alla i familjen. Turbo hade det hur bra som helst här hemma med assistenterna och jag och mannen hade det utmärkt på bortaplan.

Första timmarna på torsdagen när Kent hade första passet, så var ju Ove här några timmar. Det hade tydligen gått lysande, har jag fått veta, och det gillas förstås av oss alla. Nu får vi köra stenhårt så vi får pusslat in honom här i schemat och även Erik som inte heller är så gammal i vårt hus än. Vet inte hur vi ska få till det, men det ordnar sig nog.



Kent och Timmy hade alltså var sina dygn här med Turbo, men det sista dygnet var det dubbelbemannat så de var båda samtidigt. Tanken var att de skulle åka till Liseberg alla tre under lördagen, men det var ju ett mycket dåligt väder den dagen. När Kent kom till Turbo och Timmy på lördag morgon, så framförde han tanken på att ställa in Lisebergsresan. Det är ingen lätt sak att göra och undvika att Turbo går i taket! Men Kent och Timmy hade lyckats med det också! Jag var ju lite fundersam och det kunde vara så att Turbo bet ihop och att det skulle komma ut efteråt när vi kommit hem. Men det kom inte ut något... det var bara frid och fröjd. Snacka om att vara heltrygg i situationen och bli helrätt bemött!!

Grabbarna hann inte mer än åka härifrån på söndagen förrän längtan efter dem kom.... hmm... vi föräldrar är utkonkurrerade...! Konstigt... jag fattar iiiiingenting.... ;)



Måndagen och tisdagen har gått utan utomstående assistenter och visst har Turbo saknat dem, men samtidigt har han landat utan dem. Det har gått förvånansvärt bra, utan någon reaktion efter helgen. Turbo har varit väldigt lugn.
Idag kom Timmy tillbaka igen och Turbo var förstås förväntansfull över att få ha en lång dag tillsammans med honom igen. Härligt när dagarna är harmoniska!

I morgon är det dags för annan assistent här en del timmar och jag och mannen ska ut på lite små äventyr.
Ha det gott allesammans! Kramar! ♥

2 kommentarer:

Nina sa...

Det där att bli utkonkad av assistenterna, det känns ju igen ;) Man blir lite lycklig av sånt. Skönt att det gick så bra med allt!
Kramen!

Annelie L sa...

Helt underbart, ni har verkligen lyckats få killar som kan bemöta Turbo på rätt sett och få honom att "växa" och känna tillhörighet i ett "killgäng". Det är stort och jag förstår verkligen att ni känner er trygga med de här killarna i er familj.
Kramar