Lite hektiskt har det känts runt oss med allt som är i görningen. Det är mycket på samma gång. Men vi mal på och sen hoppas jag vi orkar ro allt i land.
Vi inväntar nu nytt ritningsförslag från arkitekten, som också jobbar för högtryck innan hon går på semester. Ingen kan göra något förrän ritningen är klubbad och klar. Sen ska handläggaren på bostadsanpassningen godkänna den och ge antingen avslag eller också bevilja den.... Vi väntar förstås otåligt!
Turbo har känts aningen ostabil i början på veckan, men det kändes bättre igår när jag hämtade honom efter fritidstid. Så skönt att det funkar med personalen på fritids/korttids.
Det blev ändå ett rejält utbrott från Turbos sida igår kväll. Jag hoppas han inte skrämde vår kära granne alltför mycket. Hon var hos mig ca tio minuter och det blev väl antagligen tio minuter för länge för Turbo... Det händer så gott som aldrig att vi har någon utomstående hemma när Turbo är hemma, men jag trodde det skulle funka igår, de där få minuterna. Men tillfälligheter gjorde att det blev olyckligt.
Igår blev jag uppringd av assistansbolaget. Vi försöker nu pussla lite med tider och det är såååå synd att vi inte har bostadsanpassningen färdig redan nu. Vi måste omgående försöka pussla in den nya killen Ove, som inte ens hunnit träffa Turbo. Vi är jätterädda för att han kommer att försvinna till annat håll annars. Och ju mer jag tänker på träffen jag och Kent hade med honom.... så blir jag mer och mer övertygad om att han inte får glida oss ur händerna.
När bostadsanpassningen är klar så finns det tider att jobba med Turbo, men innan dess.... ja, vi måste pussla ihop det. Om bostadsanpassningen är klar om kanske fyra-fem månader? så vill vi inte stå där utan att Ove finns kvar. Nej, det blir till att offra något som jag eg inte vet hur, men det måste gå.
Telefonsamtal kom det också i morse från kommunchef/skolchef som berättade vidare hur det ser ut just nu ang framtidsplanerna för Turbo. Alla är fortfarande positiva till mitt och mannens förslag, men det kommer inte att kunna genomföras exakt som vi vill. Men grundidén vill de ändå jobba fram emot, eftersom alla tror att det kommer bli det bästa för Turbo. Det jag känner mig lite rädd för, är att det kommer att bli en ansvarig som inte känner Turbo... Men skolchefen lovar att stötta med den erfarenhet han har av Turbo och han har ändå sett hur illa det blir om inte allt är anpassat efter Turbos behov. Tyvärr kommer allt att ligga på is under några veckor nu när "alla" har semester. Jag hoppas inte att Turbo ska sjunka för långt av oro när han inte vet hur det ser ut fr o m mitten av augusti....
Ska väl förtydliga att än är vi inte i land med VEM som ska ansvara för Turbos närmaste år, så vi har en bra bit kvar att kämpa....
Nej, nu får ni alla som hinner, ta och njuta av värmen!
Kram på er!
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar