tisdag 26 maj 2015

Chockbesked - Förklaring del 2

Det här inlägget måste jag bara få börja med att tacka för era gratulationer ang gårdagen! Jag blir alldeles varm i hjärtat över hur många det är som har tänkt på oss! Så tack snälla ni för era hälsningar både här, på fb, sms och irl. Wow, säger jag!

Nu tillbaka till vår vardag och kampen för Turbo. Vill ni läsa del 1 av min förklaring så klickar ni här! Nu tänker jag fortsätta där jag slutade i det inlägget. Jag behöver skriva ner lite info om vad vi strävar mot och hur komplicerat det ser ut att vara.

Vår tanke som vi har är att inte överklaga beslutet om att Turbo inte får gå ett elfte år. Orsaken till det berörde jag i del 1. Men det vi har i tankarna är att fixa nån typ av distansutbildning som leder fram emot det Turbo vill i sin framtid. Häromdagen sa han att han vill ha egen firma och jobba med programmering. Den framtidsvisionen ser vi som en stor möjlighet för honom att nå till. Och han inser att han har svårt att jobba i ett kontorslandskap med mycket folk, utan vill jobba enskilt.

För att hjälpa honom att komma dit, tänker vi på distanskurser i bl a programmering och slippa traggla med skolämnen som han inte är ett dugg motiverad att plugga. Men det är här vi stöter på patrull! LSS har daglig verksamhet att erbjuda och det får inte innehålla studier. Skolan har nekat att ta hand om min son eftersom han är för svår och kompetensen bland lärarna finns inte. Det de har att erbjuda är internat. Eftersom vi nekat internat så hamnar Turbo i Ingenstans-landet!

Det är här vi måste strida för Turbo. Vi tänker inte ge upp. Han måste få ha en framtid. Och den framtiden ska inte bestå i att sitta av dagarna hemma i soffan och spela på datorn. Det måste finnas någon mening med hans dagar. Men vi anar att cheferna i kommunen kommer att bolla detta ärende mellan varandra. Vi får se...

I morgon har vi bokat ett möte med en av cheferna i kommunen. Nästa steg är att gå på dennes chef.... Det återstår att se hur långt vi ska behöva gå, men jag kan meddela att mannen är taggad mer än någonsin!

Kram och gonattens på er ♥

 

3 kommentarer:

Anonym sa...

Varför nekar ni internat?

Annelie L sa...

Lycka till!!!! Tänker på er 💗

Nina sa...

Ja, det är ju samma här (fast på en annan nivå). När man inte "passar in" i det som erbjuds, så finns ingenting. Det behöver nog satsas lite på ordet "specialanpassning" i LSS.

Jag håller tummarna för att era chefer är vettigare än våra. Lycka till! Och du vet vart jag finns om du behöver prata av dig <3

Kramar om!