onsdag 25 juni 2014

Vi förlorar ett unikum

Vad är det som händer här hos oss egentligen? Det är nog hög tid att jag berättar för er och nu är det dags. Det är med stor sorg i hjärtat jag berättar att vår fina assistent Kent, har sagt upp sig för att gå vidare i livet....




Vi har många fina personer runt Turbo just nu och Kent är väl en av de absoluta favoriterna. Ett hårt slag kommer det att bli för Turbo när han får veta det. Det drabbar ju både  i skolan och här i hemmet. Jag kallar Kent ett unikum! Det har aldrig någonsin hänt att Turbo känt sig trygg med en ny person förrän det gått ganska många månader, men med Kent skedde det på direkten. Det funkar inte så med Turbo, men här gjorde det det! Ett mycket märkligt fenomen. Kent tog oss alla med storm och vi förstod inte hur han bar sig åt. Turbo har nog fått ett alldeles speciellt förhållande till Kent så det är klart att det kommer att göra ont för honom att mista honom som assistent.

Kent har också assisterat då det varit rejäla utbrott, t ex i skolmiljön innan det lugnade sig där. Han visade att han stod med båda fötterna på jorden och fixade det på ett fantastiskt bra sätt. Turbo kände sig trygg med honom även i en sån het situation.
Kent har också överraskat Turbo med sin spralliga sida. Ingen av oss glömmer denna episod då han helt plötsligt hoppade i poolen med kläderna på. Där fick vi oss några goa skratt :)




Ni förstår säkert att det här blir en stor förlust för Turbo, men livet måste gå vidare även för honom.

Just nu spånar vi lite på hur vi ska lägga upp det för att berätta på bästa möjliga sätt. Kent är helt fantastisk här också. Vi har pratat en del de senaste dagarna. Han har ringt flera gånger och kommit med lösningar och idéer, för han har ju en del erfarenhet inom branschen. Det är vi oerhört glada för. Senast i eftermiddag ringde han och hade kommit på en mycket bra idé. Han kommer att vara den som berättar det tråkiga för Turbo och det är också nytt. Men han erbjöd sig själv att göra det och jag tror det blir bäst så i det här fallet.
  
Egentligen hade jag helst velat att Turbo fått reda på det igår när Kent var här, men det passar inte riktigt denna veckan. Vi har en begravning att gå på på fredag och den ville Turbo gärna vara med på. Då måste han vara i balans för att fixa det, vilket han är just nu. Efter att han fått beskedet av Kent så vet vi inte hur han kommer att vara. Därför väntar vi lite. Men den goda balans han har just nu, var det längesen han hade. Ja, vi får se hur länge det varar.




Vi önskar förstås från hela vårt hjärta ett stort Lycka till, till Kent i det han kommer att företa sig framöver! Vi är glada över den tid som blev (nästan två år). Samtidigt är vi så glada och tacksamma för den övriga personal vi har runt Turbo som alla är värdefulla för honom. Nu blir det kanske lite extra stöttning som behövs, vi får se hur det artar sig. Just nu känner jag mig ändå liiiite mer hoppfull efter de samtal jag fick med Kent igår kväll och idag. Det var t o m så han fick oss att le lite.... Han hade en del riktigt bra idéer som vi ska smaka lite på.... Men det gör ju inte att Kent kommer att finnas för Turbo i skolan till hösten. Däremot har han lovat att stötta upp lite på möten där han behövs inför hösten. Han vet hur viktigt det är att skolan fungerar om vardagen i helhet ska fungera bra. En stor eloge till honom för det!

Det var det det! Nu vet ni hur läget är och nu är det bara att hoppas på det bästa att Turbo tar beskedet så bra det bara går.... Mer finns att berätta om vilka fina idéer Kent har, en av idéerna låter otroligt bra - iaf i ord, i praktiken vet vi inte - men jag tar mer senare när jag vet mer.

Innan jag avslutar inlägget vill jag tacka för all stöttning jag fått sen den här kallduschen kom. Det värmer så djupt i mig så det går inte att beskriva ♥
Kram till er alla fina läsare därute ♥

4 kommentarer:

Annelie L sa...

Gråter när jag läser det du skrivit, kan inte hålla tillbaka mina tårar, trots att jag varken känner Kent eller Turbo. Du beskriver Kent så oerhört kärleksfullt. Man märker att han betytt och betyder väldigt mycket för er familj.
Blir glad över att han inte bara slutar, utan att han faktiskt tänker hålla kontakten med Turbo ovh er, för att situationen ska bli så bra som möjligt under de omständigheter som råder. Glad blir jag också över att du verkar ha fått lite kontroll och tycks se lite ljus i allt mörker.
Kram och kärlek till er.

Anonym sa...

Visst finns det fler av Kent men de är nog inte så många, tyvärr. Sonen hade en "Kent" i sin förra skola, han heter Tommy och när han gick in i ett rum så blev det lugnt. Jag kände det själv när jag träffade honom, man sträckte lite extra på sig. Det fanns några killar (en av dem har adhd) och Tommy behövde bara använda sin blick så förstod de varandra. När Tommy fick flytta till en annan skola så blev det en helt annan stämning på sonens dåvarande skola.
Hoppas det går bra för er ��
/Magdalena

Lena sa...

Jag vet inte vad jag ska säga :(
Kramar om <3

Tina sa...

Sårbart livet är....såna som Kent växer inte på träd. All lycka till er <3 kramar