söndag 21 augusti 2016

Tack - utbrott - humör

Tack alla goa vänner och läsare för era tankar som kom efter mitt inlägg "Diagnos på mig" häromdagen! Det värmer att ni tänker på mig! ♥ Jag landar sakta men säkert, pratar med mina närmaste så länge, så tar vi oss framåt. Jag har ju som sagt ingen aning om hur det kommer att bli och det är nog ovissheten som jag ogillar mest just nu. Men, men, jag har humöret uppe och det är viktigast. Och humöret åkte ännu mer i topp idag som ni kommer att förstå av slutklämmen på det här blogginlägget!



Igår drog jag med mig mannen och en vän till storstaden på västsidan - Göteborg. Vi var på en träff med ca 25 personer. Det gäller alltså mitt återupptagna hobbyintresse - att samla hoyor. Där fick vi en föreläsning om odling och även chans att köpa lite nyförvärv, och det var klart att vi tog den chansen! Fem nya små sticklingar kom jag hem med, varav en av sticklingarna som jag fick av min vän. Jag lyckades tydligen lura in henne på denna hobby för nåt år sen, så hon har samlat på sig en del...



Nu tänkte jag skriva några rader om gårdagens utbrott från Turbo, så det inte blir några missförstånd där. Jag nämnde ju bl a att jag tyckte det var passande att det var just Kent som jobbade när det hände. Det beror på att han och jag diskuterat förra incidenten, då en annan assistent jobbade. I o m att Kent jobbade under utbrottet igår, så fick både han och vi föräldrar, svar på några frågor som vi diskuterat - väldigt intressant! OM det nu ändå skulle komma ett utbrott under gårdagen, så var det ganska "lyckat" att det kom medan Kent fortfarande var kvar.

Nu har vi åtgärdat lite av "skadorna" under dagen, mannen och Turbo har hjälpts åt lite. Mannen tog också hjälp av assistent Nisse, så nu ska väl allt var under samma kontroll som innan utbrottet - tror jag..... Hoppas inte det kommer ett till utbrott ikväll nu...



Men iaf... jag fick ett så hjärtevärmande kvitto idag på att jag agerat rätt inom ett visst område. En nära vän ringde och berättade att h*n kände sig så där extra lycklig i morse när h*n vaknade. Och så säger h*n: "Det är tack vare dig som jag mår bra idag!"
När man får höra sånt från en vän som för ett tag sen sjunkit en bra bit neråt, så blir man djupt rörd och sååå glad över att ha kunnat hjälpa! Det värmde verkligen! ♥

Kram, och var rädda om varann och ta hand om varandra, kära läsare ♥

1 kommentar:

strutgumman sa...

Kramar från mig och Poronkoski :)