Grubbel, harmoni och problem

Hmm... jag har ett skriva-av-mig-behov och det vet jag ju sen tidigare när det gäller bloggen och Turbos diagnoser. Nu när jag är i ett nytt läge så märker jag att jag skulle behöva skriva av mig om mig själv också, men samtidigt känner jag mig inte redo att gå ut offentligt med vad jag drabbats av. Måste smälta det lite mer själv först. Ett dilemma det där. Men när det märks på mig så går det inte att dölja längre, så då måste jag ju ut med det vare sig jag vill eller inte.

Jag känner ingen som råkat ut för denna sjukdom, så jag känner mig lite ensam i situationen. Men som jag skrivit tidigare, så länge jag har mina utvalda att vältra över mina tankar på så ska det nog gå. I natt har jag legat och grubblat lite på hur jag ska lösa det med hjälpmedel när det ev behövs. Som jag tänker nu så vill jag nog isf kombinera sånt som redan finns, med något egenanpassat och som jag tror att jag efter omständigheterna kommer att "trivas" bättre med. Jag har iaf tänkt positivt inatt efter att jag i förrgår, när jag hade mina surrande tankar, fick några valda meningar från "lillebror". Tog dem med mig i tankarna och fokuserade på det positiva i stället för det negativa. Gott så länge man kan göra så.

Turbo var ju på korttids under veckoslutet som gick. Det var bl a ett par vikarier som jobbade. T ex så gästspelade den gamla invanda Tom som slutat på korttids. Det var ett bra tag sen de sågs nu, men det var ett kärt återseende och de verkar ha haft ett bra dygn tillsammans. Även de övriga som jobbade, Otto och Tobias hade haft det bra med Turbo.

När jag hämtade på söndagseftermiddagen så var Turbo harmonisk och helt underbar. Han ville åka en sväng så det gjorde vi. Han och Tobias hade varit ute och Turbo ville visa mig samma ställe. Ett sånt där ställe som jag gillar och det visste Turbo. Jag fick t o m gå ur och fota, vilket inte tillhör vanligheterna när vi är ute och åker.

Nähä, jag har lite svårt med koncentrationen här ikväll, så jag sparar på bokstäverna och fortsätter i morgon. Hade ju egentligen mer att skriva för det händer grejer här. Jag har bl a haft ett kanonsnack med en av assistenterna idag, efter att vi stött på ett nytt problem idag. Men wow, vilka duktiga killar vi har runt Turbo som vågar gå emot mammans magkänsla och vilja försöka med sitt egna race med Turbo! Vi snackade ihop oss och jag gav klartecken.... Vi får se hur det går, men mer om det i nästa inlägg.

Kramar! ♥