Inget blir som tänkt

Natten gick mycket bra för Turbo. Inte en hostning har jag hört och jag hoppas inte det berott på att jag varit för trött för att vakna.... Men han visste inte heller om att han hostat något så det är nog så då.
Under dagen har han också varit bättre om än något snorig och bara lite hostig, men det går. Nu längtar han som bara den till korttids och personalen där. Det blir nog tråkigt med bara mamma och pappa hela tiden.

Morgonen och förmiddagen här hemma var ingen hit. Både mannen och jag var hemma med Turbo och det funkar inte innan han landar i något. Vi har ett stående skämt mellan oss, mannen och jag, vid såna här tillfällen. "Kan inte du åka iväg en stund!" Det är med glimten i ögat vi säger det till varann för vi är så väl införstådda med varann att det är för att vi är en för mycket runt Turbo som gör att han beter sig som han gör. Dessutom är han omedicinerad när han vaknar....

Mannen vinkade jag av vid lunchtid så sen blev det lugnare i huset. Tyvärr fick det bli så att mannen åkte ensam idag utan mig som det var tänkt. Tanken var att Turbo skulle varit iväg till korttids fr o m idag och över helgen men riktigt enligt planerna blir det inte. Mannen fick åka iväg tillsammans med det par vi båda tänkt åka. De får ta hand om honom.... Tur vi har vänner som tar hand om oss då vi måste dela på oss så mycket som vi gör. Nu var ju detta pga sjukdom men iaf.... Och mannen var verkligen inte pigg han heller, så vi får se hur det blir för honom.

Just nu sitter jag och tycker synd om mig, dricker ett glas rosé och tar ett fotbad. Nejdå, jag klagar inte eftersom det ändå kunde varit värre. Vi har inga utbrott utan lugnet finns hos oss och då är jag nöjd så långt. Sen att det inte blir enligt planerna är kanske inte alltid så roligt men man finner sig i det och gör det bästa av det. Tänker inte hänga läpp och deppa ihop!

Nej nu är det dags att ta upp fötterna, så det får bli allt för idag. Kram på er alla ♥