Fortsatt dåligt

Här fortsätter vissa av oss att vara sjuka. Jag är bara trött, slut och sliten men Turbo är sjuk på riktigt. Vi planerade in alldeles för mycket i helgen som gick och det tog musten ur mig. Jag är så trött och orken tryter, men man får väl hosta igång sig igen så sakteliga :). Sen är det ingen avkoppling psykiskt sett att vara hemma med Turbo nu när han är dålig. Man får inte vila hjärnan nånting... Det är väl egentligen inte så hektiskt att vara hemma, men man får heller aldrig koppla av och/eller koncentrera sig på det man själv vill eller behöver.

Men, men, jag ska inte klaga - det finns de som har det värre och tids nog får jag väl vila mig jag också. Samtidigt är det rätt mysigt att rå om varandra så här några dagar. Men jag hade tänkt att Turbo skulle vara så gott som frisk idag, men det blev inte som jag tänkte. Nu hoppas jag han är radikalt mycket bättre i morgon annars vet jag inte.... Han har liksom inget hull att ta av, min lilla kille! Magen har varit ordentligt dålig i två dagar nu, så det lär bli en hemmadag i morgon också. Men jag fick iaf komma iväg en stund till jobbet ett par timmar på kvällen här. Mannen hade förstås besök inbokade både på förmiddagen och på eftermiddagen på jobbet annars hade vi kunnat lösa av varann mitt på dagen.

Det var inte riktigt populärt från Turbos sida när jag skulle åka till jobbet. När man är sjuk är mamma alltid bäst att ha omkring sig även om pappa duger annars. Men det vet alla som har barn att mamma är alltid mamma i ämliga situationer.... Men det gick nog ingen nöd på dem när jag var borta trots allt ;)

En tanke slog mig här - vad skulle hända om det inte går över utan Turbo behöver bli inlagd och undersökas ordentligt?? Hur mycket kan man förbereda, hur mycket kan man schemalägga och hur många som jobbar på sjukhuset känner han?? Inget av det skulle funka och, ja, det skulle verkligen bli en pärs! Vi har varit inlagda en gång och då var han kanske fyra år och som ett kvicksilver. Men han hade så ont i sitt ben så han kunde knappt röra sig och det var väl "räddningen" den gången. Men att lägga in honom när han är rörlig och hyfsat pigg - nej, det önskar man att man kommer att slippa!

Nä, vet ni vad, i morgon hoppas vi på tillfrisknande, eller hur?!

Kramisar till alla som vill ♥