Den turbulenta veckan

Som jag lovade så ska jag försöka sammanfatta veckan som gått. Det har hänt mycket under veckan och jag börjar med måndagen.

Dagen började med en smärre explosion under frukostproceduren eftersom Turbo reagerade på att snickarna höll på med utbyggnaden. Vanligt snickeriarbete blev för mycket på morgonen.

Vi fortsatte utbrottandet under dagen. Vi hade ett första besök på vuxenpsyk (som tar över efter Barn- och ungdomshabiliteringen nu när han fyllt 18). Jag och mannen anade att det inte skulle gå att fullfölja besöket, men vi anade inte att han skulle få utbrott i rummet. Vi hade som vanligt förberett honom på att han skulle få gå därifrån tillsammans med sin pappa om det blev för jobbigt. Men det bara small - blixtsnabbt. Och det tog inte mer än max 2 minuter!

Båda i personalen tog det bra och förstod situationen. Mannen åkte iväg med Turbo i bilen medan jag satt kvar och pratade med sjuksköterskan och arbetsterapeuten lääääänge. Skönt att de ändå hade stor förståelse för hur Turbo fungerar och de sammanfattade mötet med att Turbo är ett extremfall.... Jo, vi vet det.... Nu får vi se vad som händer framöver. Turbo skulle behöva träffa läkaren som ska skriva ut medicin i fortsättningen och vi får se hur vi ska lösa den biten. De får diskutera det i teamet som kommer att ha hand om Turbo.


På tisdagen var det dags för Turbo att träffa den nya assistenten (som jag kommer kalla Ronny här på bloggen, men som eg heter något helt annat). Jag och mannen lunchade med honom och Kent innan de skulle assistera Turbo. Vi hade ju inte träffat killen tidigare, så vi ville förstås få till ett första möte. Vi fick goda vibbningar och vi är hoppfulla om att det kommer att gå kanonbra.

Vi litar helt och fullt på Kents fantastiska förmåga att hitta assistenter som passar vår son, med den kännedom han har om Turbo. Det går ju inte, som ni alla förstår, att sätta vem som helst att jobba med Turbo. Eftermiddagen och kvällen där Kent började lära upp Ronny, avlöpte bra. Turbo verkade nöjd på kvällen. Sååå härligt!

En del småutbrott har det blivit under veckan. Bygget stör Turbo på morgonen, men inte mycket att göra åt tyvärr. Två gånger under veckan har frukosttallriken hamnat på golvet efter bara två tuggor.
Flera utryckningar har jag fått gjort för att lotsa Turbo under dagen också, så det har varit en tuff vecka med tanke på att jag inte varit på topp. Jag har varit tvungen att dölja för Turbo vad som cirkulerat i mig och det har inte varit helt lätt.

Men som sagt - nu kör vi på med nya tag!

Vi avslutade veckan med att Kent hade ett långpass med Turbo här under hela söndagen. Han kämpade på bra och vi tackar extra för det, eftersom det var ett tufft pass....

En rapport om bygget måste ni ju få här också. Det går framåt med både isolering och annat:

Kram på er alla goa läsare ♥ Nu ska jag njuta lite!