Trött, framsteg och oro

Jag hann väl inte mer än skriva det där positiva om hur bra vi har det med en Turbo som för det mesta är på bra humör, så fick jag känna på motsatsen. Igår kväll kom han i säng på tok för sent och det straffade sig i morse. Jag märkte direkt när jag väckte honom att det inte var någon bra morgon. Kör jag på som vanligt i ett sånt läge så får jag definivt inte iväg honom med taxin till skolan. Det var bara för mig att lägga i en lägre växel och sänka kraven så mycket det bara gick. När han märkte att jag backade, så blev han lugnare och på bättre humör.

Efter skolan hade jag lite kontakt med assistent Timmy som jobbat i skolan de här tre dagarna i denna veckan, och han gav mig glädjande besked! Ett arbete i skolan som stått och stampat har nu kommit vidare och Turbo har gjort framsteg. Härligt! Lärarna ger inte upp även om det går trögt ibland. De vänder och vrider på allt för att hitta de rätta vinklarna för att lyckas nå Turbo. Nu äntligen verkade det lossna lite och vi kom ett steg framåt!

Planeringen inför helgen går också vidare. Men ett stort orosmoment dök upp idag. Vi är en handfull med tjejer som ska träffas och vi lever alla i bokstavslandet. Vi har svårt att komma loss samtidigt med tanke på våra barn så det krävs en hel del planering innan vi hittar ett datum som klaffar för alla. Men idag är det sjukdom hos ett av barnen och då kommer den mamman inte loss om inte flickan är frisk till helgen. Vi håller alla tummar vi har att sjukan ger med sig snabbare än kvickt.

Dags att göra kvällsbestyren här. Kram på er!

Skickat via Blogsy