Inferno och kaos

Tyvärr blir det fortfarande sena kvällar för Turbo. Det är hopplöst att få i säng honom i tid, men, men, nån gång ska vi väl ha vänt tillbaka till bättre tider igen.
I går morse var Turbo t o m sur och det blev nåt litet småutbrott. Han skulle inte till fritids.... Men han kom dit iaf. Jag undrade lite om förväntningarna inför kvällen när assistent Kent skulle komma, var lite för överväldigande - men jag vet inte. Turbo hade iaf sett fram emot den stunden och väntade och väntade.... Till slut var klockan slagen då Kent kom och de fick några roliga timmar tillsammans. Bl a hade de badat i poolen en timme och plaskat runt :)

Men sen.... när det var dags för Kent att åka.... då brakade det löst ordentligt!! Jag tror att för de allra flesta av er, kära läsare, skulle det ha blivit en chock att se infernot som blev här igår kväll. Av hänsyn till Turbo tänker jag inte lämna ut detaljer här, men det var verkligen inget "bra" utbrott! Det var det värsta på mycket, mycket länge, men det var en liten naturlig sak som i våra andras ögon är en bagatellsak, som utlöste det hela! Det var lite hett där, så jag hade inte ens en tanke på att fota eländet efteråt heller.... Men vi städade upp spillrorna när Turbo kommit i säng sen och det enda som är kvar är att försöka laga soffbordet som gick i delar.... :(

Ja, så kan det vara och jag hoppas innerligt att detta "bara" beror på övertrötthet hos Turbo. Eller jag vet inte... beror det bara på trötthet så är han ju väl känslig och det är inte bra det heller så jag vet faktiskt inte vad som är bäst. Men kanske spelar det in att skolpratet kommit igång här - han ser ju skolstartsdagen på schemat nu. I o m det så drar det ihop sig till en massa förändringar också (byte av skollokaler och byte av skolpersonal).
I morse beslutade jag iaf att låta Turbo sova nästan en timme extra innan jag väckte upp honom. Jag meddelade fritids att vi skulle komma lite senare. Jag hade ingen lust att väcka upp honom tidigare och det skulle bli utbrott igen, utan jag ville ge honom chansen att ta ikapp lite sömn och kanske vara på bättre humör sen. Och visst var han på gott humör när han vaknade! Han undrade bara vad som hänt med soffbordet..... :P

Idag har jag kommit in i de nya skollokalerna och fotat lite. Har satt upp bilder ikväll så Turbo har de färska framför sig. Jag och Turbo gick igenom bild för bild och det kändes bra. Förhoppningsvis vänjer han sig vid hur det ser ut innan han börjar där. Om Turbo känns stabilare i morgon ska korttids/fritidspersonalen Tom ta med sig Turbo till skollokalerna så han sakta får vänja sig vid dem.

Inte utan att man känner en viss oro inför hur de närmaste åren i Turbos liv kommer att se ut. Jag hoppas innerligt att detta läsår som börjar nu (9:an) blir bra. Mycket står på spel, men mer om det senare.


Mamma Z undrade efter förra inlägget om jag gjort Coca-Colaschemat själv.

Jodå, visst har jag det. Jag har gjort det i Boardmaker, ett dataprogram som vi fått förskrivit som hjälpmedel från habiliteringen. Men det går säkert att göra på annat sätt också.
Detta schema behöver vi ha för att styra upp tjatet om Coca-Cola hela tiden. Men det gäller att följa det till punkt och pricka och inte ge efter nån gång, för då har man genast frångått den mallen och det verkar vara fritt fram att tjata till sig mer i ranson! Så fungerar våran Turbo iaf, men det är ju så lätt att vara snäll och vips har man halkat in i en tjatperiod igen.

Nu måste jag hasta vidare här! Kram på er ♥