Debattartiklar

Här hemma råder ett konstigt och ofattbart lugn. Med tanke på att det bara är två skoldagar kvar och sen avslutning på fredag så borde det vara totalt kaos. Ibland märks det att det stirrar till sig och det falerar, men inte alls som vi räknat med. I morgon ska det städas bänkar halva dan, sen en film i nästan två timmar.... ingenting är sig likt mot vanliga skoldagar. Vi får väl se hur sonen mår när han kommer hem i morgon eftermiddag..... Men, men.... det tar vi då.... 

Nu tänkte jag ta upp ett ämne som är på tapeten ibland:

Kostens betydelse?

Det förekommer lite debatt emellanåt när det gäller NPF och kostens inverkan. Vissa studier har gjorts på barn som har lagt om kost.... och resultatet?? ja... en del har blivit av med vissa symptom. SvD skrev för ett tag sen en artikel om detta. Där var det ADHD och kostomläggning som var aktuellt. Studien är ju för liten för att påvisa att det verkligen stämmer att de blivit av med symptom tack vare ändrad kost.

Sen har vi också den mer eller mindre kända danska familjen som har en pojke med autism, som de påstår blivit mycket bättre sen de ändrade kost helt och hållet. Länkar till deras bok så kan ni läsa vad den handlar om. För honom har det uppenbarligen fungerat, eller.....



När vår son var mindre så fick vi många gånger rådet att prova Omega-3 till honom. Många hade blivit lugnare och mer koncentrerade. Oj vad vi hoppades på detta "mirakelmedel". Vi proppade i honom omega-kapslar både länge och väl.... men tyvärr helt utan resultat :(
Vi testade också att ändra kosten. Vi tog bort mjölk, vitt mjöl, gluten, socker m m. Men inget hjälpte, vi såg ingen som helst förbättring. Nu är detta ett antal år sen, tror det var innan han började skolan. Men visst kommer tankarna - tänk om det ändå är nåt med kosten som påverkar! Vi kanske inte var tillräckligt uthålliga i vårt test.... vi kanske inte tog bort alla saker samtidigt utan tog en sak i taget.....

Det som ibland får mig att fundera lite extra på det här är ju ändå att sonen långt ifrån blivit bättre i sin autism, hans autism har blivit mer och mer framträdande och dominerande i hans liv med åren. När vi sökte för problematiken första gången när han var 4 år, så hade vi inte en tanke på autism. Nu är det autismen som styr hela hans och vårt liv. Vad beror det på?? Är det någonting i luften, maten m m som påverkar så han blir sämre och sämre? Man kan ju inte låta bli att undra....

Med hjälp av anpassningar i livet runt honom så lever vi ändå ett drägligt liv just nu, jag ska inte klaga på det. Men man ser ändå med facit i handen att autismproblematiken är så mycket större idag mot vad den var för en del år sen. Man vet inte vad man ska tro på, men vad bra det hade varit om man hade en mall att gå efter - just det här skulle vara bra för just ditt eller mitt barn! Tills den mallen kommer så får man väl använda sunt förnuft och bara gilla läget och göra det bästa av situationen!