fredag 17 juni 2011

Assistans och korttids

Sonen var ordentligt trött igår kväll. Det satt tydligen i hela dan, effekten av det lugnande medlet. När det var dags för kvällsmaten så tog tröttheten överhanden och det var nära utbrott. Han kunde inte riktigt hantera känslan av en oerhörd trötthet. Det blev ingen kvällsmat.... och ingen dusch heller som det var tänkt.... marsch i säng, sen somnade han på stört - och då var inte klockan så mycket. I morse var han pigg igen och det var ju skönt.

N kom som planerat på morgonen idag så jag fick åka till jobbet. Härligt att det funkar med N och sonen! På eftermiddagen körde mannen sonen till korttids där reserven O väntade på honom. Så nu har vi en ledig helg framför oss, få se vad vi hittar på. Fredagen har ju snart gått och jag sitter på jobbet fortfarande som vanligt på fredag kväll ;)


Blev så glad över en kommentar jag fick under veckan. Bl a så här skrev en läsare när hon läst om hur vi förberedde sonen inför läkarbesöket med bilder:
Jag känner så igen min ena son i det du berätta så nu har jag gjort lite samma sak. Jag själv har förberett min ena sons läger som är på måndag. Det verkar gå vägen, du gav mig tipset genom att berätta hur du gör. Tack! 

Såna här kommentarer värmer så långt in i hjärtat på mig och gör mig så glad! Ett av syftena jag hade när jag började blogga var att kanske kunna visa något som fungerat för oss och dela med mig av det. Kanske kunde någon annan bli hjälpt av iaf nåt litet som jag skriver om.....  Därför blir man extra glad när man får såna här kommentarer! Lycka till med lägret!

Oswald "vaktar" en skalbagge :)

På tal om kommentarer så fick jag en fråga från en annan läsare:
Får ni någon hjälp med eran sons utåtagerande beteende?

Ja, vad ska jag svara på det?? Det vi fått hjälp och råd om är ju att minska de stressande situationer för sonen så risken för utbrott minskar.
I flera års tid har jag efterlyst någon form av KBT på habiliteringen. Ingen där har varit insatt i ämnet, så ingen hjälp har kommit. Det var en psykolog som visade oss ett material lite snabbt en gång, men sen blev det inget mer av det eftersom ingen kände sig säker på hur man skulle göra.
Nu har vi fått en ny psykolog på Hab och hon "råkar" vara utbildad på KBT! Vi har bara träffat henne två gånger än, men hon vet om vår önskan. Jag hoppas mycket på henne och att hon kan ta itu med detta. Sonen växer ju och blir större, så hans utåtagerande blir ju ett större problem vartefter tiden går.


Sen hoppas jag även på att det kommande teamet i den resursskolan som startar till hösten, kommer att kunna ge hjälp i detta. Vi får se.... Det ska finnas med två stycken behandlingsassistenter på skolan och målet är att lära dessa elever att kunna leva ett så normalt liv som möjligt i samhället. Då borde ju detta ingå, att kunna hantera sina känslor på ett bra sätt.... Nästa vecka ska vi på informationsmöte inför starten av resursskolan - spännande!

Nu tänkte jag ta mig en långpromenad hem från jobbet. Ha det gott alla därute ♥

4 kommentarer:

Nina sa...

Jamen miiiin fråga dårå??? Hrmf ;)
Förstår att han var trött. Kanske både av det lugnande och av spänningen efter dagen.. Sandra fick lugnande en gång, då satt hon i sängen och sjöng och klappade händerna i ett dygn! Pigg och glad som en lärka, haha!

Ha nu en riktigt skön helg och passa på och njut av ingenting! Eller vad ni nu vill njuta av...

Kram Nina!

ann sa...

Jag blev rörd av ditt inlägg idag,min kommentar kom med och jag skrev det där för att visa min uppskattning till dig.Alla tips jag får är jag så tacksamma för,för att lyckas i diagnos landet.Jag har en son som längtar att fara på läger nu och det känns som det går vägen.Jag hoppas ni får hjälp med sonens känslor och väntar med spänning på vad mötet med skolan medför.Min son skall till hösten börja träna sig att hantera sina känslor hos sin psykolog,men även för att stärka sin självkänsla.Han har nämligen svårt att hantera sina känslor så vi hoppas få några verktyg som vi kan använda hemma.Kramar från Åland.

Mamma Z sa...

Hemma nu så nu kan mina kommentarer komma till dig igen :-)

Ja detta utåtagerande våra barn har.. Jag måste säga att Sam blivit bättre med dem med sdtigande ålder..men kraven är ju minimala numera också..(fast då har AS tagit överhanden helt)När han blir arg far fortfarande saker, sen brukar han krypa under täcket och få kaoset där..Ibland går han direkt dit innan något går sönder.. För lite sen såg jag honom göra illa sig själv i ren förtvivlan..
Vi har heller inte fått några verktyg, förutom att förebygga ett utbrott, minimera kraven.. Han skulle aldrig gå med på att på till bup heller för den delen..

Det som hjälp mig mycket var ju att läsa boken "Explosiva barn" av Ross Greene

stor kram fina vännen och tack för ditt sms :-) värmer mer än du anar..

Anonym sa...

Det var nog itne så konstigt att sonen somnade utan mat och dusch. Det är säkerligen inte så lätt att förstå de känslor som kommer i efterdyningarna av det lugnande. Tur att han somnade iallafall och inte var tvyngen att hålla sig vaken,.
Så spännande att få träffa skolteamet nästa vecka...jag skulle nog ha tusen frågor. Hoppas verkligen att det blir något riktigt bra av det hela nu!
Kram och sov gott//Lena