fredag 1 april 2011

"Mamma, jag HATAR dig!"

I morse trodde jag det skulle komma ett utbrott. Strömmen gick (eller rättare sagt en säkring) när sonen tittade på TV som han brukar göra vid frukosttid innan skolan. Jag fattade inte först att det var så enkelt som att byta säkring, trodde det var strömavbrott överallt :) Men sonen tog det bra iaf, han blev bara lite rastlös och det är stor skillnad mot utbrott! Tycker mig märka att han haft aningens lättare att ta en motgång de sista dagarna. Vet inte om det är en tillfällighet eller om det är på väg åt rätt håll, det visar sig.

Lite märkligt är det allt efter veckan som gått, för den ordinarie assistenten har haft semester. Och då kan det ju sätta sina spår hos honom när allt inte är riktigt som vanligt. Men assistent nr 2 är så bra inkörd med sonen nu så det fungerar rätt bra.

Fortfarande tycker jag sonen har hamnat i en ny fas, kanske att han börjar bli lite mer vuxen. Han pratar mer med oss hemma och är faktiskt på ett strålande humör.

Oswald

Åh, jag måste bara berätta vad jag hörde på radio idag! Man känner riktigt hur långt ifrån en "normalfamilj" man är.... Det var en mamma som berättade att hon aprilskämtat med sin dotter som var 10 år. Då finner sig dottern snabbt och aprilskämtar tillbaka genom att säga i ilsken ton: "Mamma, jag HATAR dig!" Mamman höll på att baxna, hon tog det på fullt allvar..... hon trodde inte sina öron..... vad tog det åt dottern?.... vad sa hon egentligen?

Då tänkte jag på alla oss som lever i diagnoslandet och som ständigt får höra sånt här mitt i alla utbrott! Kanske inte ens stannar vid verbala saker.... Oj, så långt ifrån våran verklighet alla "normala" familjer är!!
Nu har jag varit med så pass länge så jag lärt mig att inte ta åt mig av en sån fras, jag vet att han inte menar nåt med det. Jag nonchalerar det helt och hållet, för jag vet att han inte kan rå för att han säger hemska saker ibland. Tänk om man kunde ordna så andra fick göra ett studiebesök i diagnoslandet för en dag eller två ;). Det skulle nog vara nyttigt på många sätt och vis.


Nu ska vi försöka oss på det där fredagsmyset då, som alla "normalfamiljer" har! Det låter så härligt. Ibland går det även hos oss, men ibland går det inte alls. Vi laddar med lite chips och Talangjakt på TV, för det tror jag står på sonens önskelista.

1 kommentar:

Nina sa...

Ja, ett studiebesök skulle nog vara bra för vissa. Regeringen, t.ex... Fast det skulle vara för lite med ett par dagar. Minst en månad behövs nog om man ska ha en chans att se sidorna som dyker upp i vissa situationer ibland, men inte alltid...

Hoppas ni fick fredagsmysa :)
Kram Nina!