måndag 30 augusti 2010

Förändring..... och utbrott **** AS/ADHD

Morgonen hemma flöt på ganska bra. Sonen var inte helt lugn och harmonisk men det var ok iaf. Väl i skolan så var sonen väldigt orolig. Han hade t o m fått utbrott där och assistenten fick ta honom åt sidan och försöka lugna ner situationen en aning. Ingen bra dag med tanke på att han också skulle få reda på en förändring i skolans värld....

Men under sista lektionen hade assistenten och sonen gått igenom ett seriesamtal som berättade att den ordinarie assistenten kommer att vara med sonen på halvtid fr o m nu. Den andra halvtiden kommer vikarie 2 att vara med honom. Han fick också se ett beskrivande schema hur det kommer att se ut. (De vita lapparna på bilden är för att dölja deras riktiga namn som jag inte visar här.)

Han hade frågat lite om det, men inte visat några mer känslor. Som tur är kommer det inte in några nya personer runt sonen och det är ju allra viktigast. Nu får vi tro att det blir bra för det kommer att gälla under hela läsåret (om inget oförutsett inträffar).

Direkt när sonen kom hem från skolan så var han så överspelt trevlig så jag förstod att det låg nåt under ytan och lurade. Ibland märker man att det inte är riktigt som det ska även om han verkar glad. Han satte sig och byggde lego en stund. 

Men sen kom det tjafs och slutligen ett utbrott.

Sen cyklade vi en liten stund, han kortade själv av rundan, tror han har en förkylning på G så han är nog lite trött. Nu gäller det att gå balansgång resten av dagen så han inte smäller av i värre utbrott. Tyvärr måste jag pressa honom med att gå in i duschen innan läggdax... hoppas det går smidigt - vi får väl ta hjälp av den sociala berättelsen "Loppan duschar" annars!

Avlastning **** AS/ADHD

Sonen kom hem på eftermiddagen efter att ha varit på korttids i två dygn. Direkt när vi ser honom vid hämtningen så kan vi läsa av i hans ansikte hur han mår och vilket humör han är på. Dagens ansikte var på gott humör! Härligt! Helgen verkar ha varit lyckad för sonen. Bl a hade han och en personalkille varit in till stan och åkt gokart. Tror inte han gjort nåt sånt innan men jag förstod på honom att han tyckte det var jätteskoj.
Till och från så berör en del kommentarer jag får, detta med hur bra det är för oss att ha avlastning i form av korttids. Och ja... det är underbart! Utan avlastning vet jag inte hur vi klarat familjelivet, eller livet över huvud taget.... En sak vet jag iaf, att jag hade varit totalt utbränd utan någon form av avlastning. Det hade aldrig fungerat så här länge utan att ha ett enda ledigt dygn. När man har diagnoser att passa upp på hela tiden så går hjärnan ständigt på högvarv och blir lätt överhettad. Lite lugnare har det visserligen blivit sen vi anpassat vårt liv efter diagnoserna. Men man är aldrig "ledig". Och vi måste hela tiden gå efter vad diagnoserna klarar och inte klarar, finnas till så fort han "knäpper med fingrarna" så man kan avstyra utbrott... osv....

Så mitt råd till andra i liknande situation är att söka hjälp, stöd och avlastning i tid. Man går gärna för länge innan man inser att man inte klarar sig utan avlastning. "Ta emot all hjälp ni kan få", var ett av råden vi fick för några år sen av vänner som gått igenom liknande saker. Samtidigt måste det naturligtvis mogna fram hos en själv också. Men man får inte se det som att man sviker sitt barn, snarare tvärt om. Man gör ju så här för att orka vara en bra förälder i vardagen sen.
Kan tillägga att vi fick avlastning i form av stödfamilj långt innan sonen fått diagnos. Så det behövs tydligen inte diagnos för att man ska få hjälp - behovet finns ju där ändå.
I morgon är det skola igen. Assistenten har tagit fram ett seriesamtal där hon beskriver den kommande förändringen för sonen. Berättar i morgon vad det kommer att innebära för honom. Jag hoppas att hans ansikte inte är mulet när han kommer hem från skolan utan att han tagit det bra....vi får se...

lördag 28 augusti 2010

Lördag **** AS/ADHD

Jag och mannen började titta på en film lite sent igår och kom alltså i säng rätt sent sen. Jag tänkte inte ha nån väckning utan ville sova ut på morgonen. Bäst att passa på när sonen inte är hemma... Kl 5:10 blev vi väckta av att det gick livat till utanför sovrumsfönstret som vi alltid har på glänt på nätterna. Två katter hade ett rejält slagsmål därute! De hade lämnat vissa spår efter sig.... jag var glad att vår katt är en innekatt!

Är det inte det ena så är det det andra som väcker en. Ja, ja, vi har iaf inte haft några diagnoser att ta hänsyn till idag så det har ju gått bra att vara lite seg.

Mannen var iväg på förmiddagen med en vän på en sportvagnsutställning här i närheten.

Eftersom jag inte är så överdrivet intresserad av det så tyckte jag att jag gjorde mera nytta i hemmet så jag blev hemma.

Sen gled mannen och jag in till stan. Innan vi gick och åt lunch där så stötte vi på ett galet gäng varav en i gänget skulle ro en plastbåt på Viskan och samtidigt spela trumpet.

"Vem kan segla förutan vind" försökte han sig på :-).                               

Eftersom hösten har kommit så tänkte vi ta (troligtvis) sista chansen att strosa i lugn och ro inne på djurparken och fota lite. Så vi gick där och tog fram kameran mellan skurarna. Så roligt att se en hel del av djurens ungar. Tyvärr fick vi ingen bra bild på lodjursungen som var tre månader gammal. Men söt var den! Lite andra djur fastnade lite bättre:

Nu har vi röjt lite här hemma sånt som inte hanns med i veckan - det tar ju en hel del tid av oss när vi måste vara "assistenter" varje dag. Nu blir det lite lördagsmys i lugn och ro och sen försöka sova ikapp lite.

fredag 27 augusti 2010

Korttidshelg **** AS/ADHD

Igår eftermiddag var sonen lugn och harmonisk efter skola och "fritids" trots att de hade fått ändra i schemat. Då har de lyckats väl i att ordna förhållandena runt honom så att även en förändring går hem hos honom.
Nu är det dax för en korttidshelg igen. Vad skönt det är för oss att ha dessa diagnosfria helger regelbundet. Det gör att man orkar med vardagen bättre, man hinner hämta sig lite mellan varven.
I morse var sonen positiv till att han skulle till korttids i eftermiddag. Känns så härligt nu att han t o m längtar till korttids. Korttidschefens resonemang om att det ska vara unga killar med sonen är nog helt riktigt resonerat. De blir ju mera som kompisar till honom än vaktande personal. Och det är ju kompisar han behöver. De kan göra grejer som både sonen och personalen gillar och är intresserade av. Ska bli intressant sen att se hur den här helgen har fungerat, men det blir säkert väldigt bra. Positivt är det nu för sonen också att veta att det är samma killar som jobbar hela tiden och slippa all tillfällig personal som kommer och går.
Nu ska mannen och jag njuta av tystnaden i huset under den här fredagskvällen.
Jag har jobbat hela dan och tog mig en långpromenad hem från jobbet. Så här vackert var det ikväll (tyvärr bara mobilkamera med mig).

torsdag 26 augusti 2010

REKORD-glad **** AS/ADHD

Under augusti månad har jag haft rekordmånga som läst min blogg. Vid lunchtid idag gick jag för skojs skull in på Metrobloggens Topp 100-lista och kikade hur den såg ut. Vad förvånad jag blev när jag hittade min blogg på 69:de plats!!

Verkligen roligt! Vad glad jag blir över att så pass många ändå vill läsa om hur det är att leva i en familj där det finns asperger och ADHD.

Hur började då mitt bloggande? För ca 1,5 år sen så kände jag mig lite ensam i situationen och ville därför komma i kontakt med andra i liknande situation. Jag googlade och fick fram SmulAnns blogg och mamma zoffes blogg. Jag läste dem ett tag och var inne där och lämnade kommentarer till deras inlägg. Men snart kände jag att jag ville skriva av mig lite mer om vårt liv och hur vi har det.

Syftet var att dela med mig av sånt som fungerat bra för oss, och även att kanske kunna få tips av andra. Det var så det började och så fortsätter det.... Idag är jag glad för att jag började blogga i ämnet, det har gett mig väldigt mycket. Jag hoppas också att man på det här sättet möjligtvis kan sprida lite kunskap till andra om AS och ADHD.

Här kommer en bild från dagens cykeltur.

Det blev 12-kilometersrundan idag. Igår blev det ju ingen eftersom sonen var iväg med killarna från korttids. Den utflykten som de gjorde slog nog väl ut. Sonen har bara haft positiva kommentarer om det, skönt!

onsdag 25 augusti 2010

Ny personal introduceras **** AS/ADHD

En lugn och bra dag hade det varit i skolan igår. Men när han kom hem så märkte jag på sonen att han inte var på topphumör. Något hade han hakat upp sig på. När han satt och byggde lego så kastade han grejer omkring sig (det gäller att ducka) och sa en massa fula saker. Det tog ett par timmar innan han lugnade sig. Antagligen var det en incident i taxin som ställde till det. Ett plötsligt och mycket högt ljud som sonen inte var beredd på, var nog orsaken. Tänk vad lite det är som ändå sätter såna spår....

I morse var han segare än segast att få att vakna. Fick upp honom ur sängen ca en halvtimme innan taxin kommer. Då är det bråttom och allting måste gå som på räls. Det gäller för mig att serva honom i rätt takt. Jag pustar ut när han väl kommit iväg.

Direkt efter "fritids" nu på eftermiddagen blev sonen hämtad av de två killarna som är tänkt ska jobba med honom på korttids under hösten. Det var alltså 23-årige E och den nya T som jag tror är 21 år. De åkte in till stan och spelade biljard och gick på McDonald´s och tog en fika. Detta gjorde de för att sonen skulle få bekanta sig med den nya killen innan han börjar jobba i helgen. Det har varit alldeles för mycket nytt folk runt grabben nu så nu måste det här bli bra. Och jag tror på det.

Det är rätt kul egentligen. Den nya killen T fanns med i den klassen på gymnasieskolan där jag och mannen var och föreläste om sonen och hans diagnoser. Du som är ny läsare och inte orkat läsa igenom hela bloggen men vill läsa om det så finns inläggen här och här.  T blev tydligen inte avskräckt av vår berättelse om hur det är att leva med AS och ADHD :-). Nu hoppas jag att det här ska bli jättebra framöver.

Skolan tar sitt ansvar **** AS/ADHD

Jag har fått två frågor som jag tänkte försöka besvara. En fråga gällde skolan och en gällde motionerandet. Jag börjar med motionsfrågan.

Jag är jätteglad över att sonen vill ut och cykla. Det kan ju lätt bli så att han blir stillasittande alltför mycket, speciellt eftersom han inte leker med kompisar som andra barn vanligtvis gör. Nu har jag accepterat att vi får ta oss den tiden var och varannan eftermiddag. Det är väl inte alltid det man vill när man jobbat till kl 16 och behöver hem och ta itu med hushållet. Men nu tar jag det som ett motionspass, sonen får upp en väldig fart vissa bitar så det gäller för mig att ligga i för att hinna med.

Nina och mamma zoffe undrar vad vi gör på vintern? Vanligtvis är det ju inte snö nån längre period så det går ju att cykla långt fram. Är det snö så blir det att vi åker pulka rätt mycket. Det som är mest problematiskt är under den period då det är halt ute men ingen snö. Då vet jag inte vad vi ska hitta på. Vi får se om man kan komma på nåt som vi båda har nytta av och tycker är roligt.

Mamma zoffe undrade också över detta med läxor. Vi har som jag skrev i förra inlägget, sagt ifrån läxor till sonen. Detta har vi gjort i samråd med habiliteringen som tycker det är helt rätt. Elever med dessa diagnoser ska inte ha läxor, är deras uppfattning. Nu hör det till att sonen är MYCKET kravkänslig. Att då komma hem efter en kanske jobbig och påfrestande skoldag och få ytterligare krav på sig, det tyckte habiliteringen var en ohållbar situation. Föräldrar-son-relationen blir för hårt pressad om vi nästan varje dag skulle behöva ha ett "världskrig" pga läxor som måste göras. För sonens skull så ska hemmet vara så lugnt som möjligt. När vi tog bort detta med läxor så kändes det som en tyngd försvann från mina axlar - så skönt att slippa ha detta liggandes över sig hela tiden. 

Men, då kommer frågan, hur ska han klara målen utan läxor?? Meningen är att han ska klara målen och i nuläget ser han ut att göra det. Som väl är så har sonen lätt för att lära sig, situationen hade inte varit lika enkel om han t ex hade haft stora problem med matten. Sen har skolan verkligen tagit sitt ansvar här! Eftersom sonen har planerade raster ihop med sin assistent och även har planerad tid ensam ihop med sin assistent på "fritidstid" så har man utnyttjat sån tid till att läsa ifatt sånt som han ligger efter med. De har också använt tiden till att läsa på till prov. Två eftermiddagar i veckan är han kvar på "fritids" till 16-tiden så där finns ett par timmar de kunnat utnyttja. Men de gör även roliga saker, de pluggar inte hela tiden. Jag tycker att de fått till en väldigt bra balans så sonen inte tycker det blir jobbigt utan det är ok för honom.

Under den vanliga skoltiden har han stor hjälp av assistenten som hela tiden finns vid hans sida och stöttar och pushar när det behövs. Annars skulle han säkerligen inte lära sig mycket eller få nåt gjort över huvud taget.

Så jag kan inget annat säga än att den här skolan har verkligen gjort det bästa av situationen och tagit sitt ansvar fullt ut!

måndag 23 augusti 2010

Läxproblem? **** AS/ADHD

Sonen hade varit lite stirrig i skolan idag, jag tror kanske att det är lite mycket med alla elever omkring honom - han är ju liksom inte van. Får hoppas att han vänjer sig lite när de kommit igång ordentligt.

Nu kör läxorna igång igen... ja, sonen har ju inte mycket läxor. Vi har sagt ifrån alla läxor utom engelska glosor. 

Förra året var det så bra för då fanns glosorna inlagda på kommunens hemsida så han kunde gå in där och skriva dem. Då kunde han hålla på tills programmet sa att han hade alla rätt - jättesmidigt. Men i år så finns inte den möjligheten säger de. Så då blir det att jag får förhöra honom och få honom att skriva med papper och penna. Inte alls lika lätt, men vi gör ett försök så får vi se hur det går. Tänk om det fanns nåt program man kunde ladda ner där jag kunde skriva in orden först och sen att sonen testar sig... får nog ringa äldste sonen och höra om det kan finnas att få tag på...                                                                                             

I eftermiddag så har jag inte märkt av att sonen varit orolig i skolan. Det brukar oftast bli lite stökigt hemma om han har haft en jobbig dag där, men han är lugn och fin. Vi har förstås varit ute och cyklat en stund - "bara" en timme och tjugo minuter - det gäller att inte vara stressad! Det blev en tur på 12 km, men vi stannade ju en del efter vägen också. Sonen ville köpa tuggummi och det var jättekö, men han fixade det. Och jag ville ju stanna och fota lite efter vägen. 

Hösten har verkligen kommit nu. Trots allt så har sommaren gått fort, nästan för fort.

söndag 22 augusti 2010

Tråksöndag **** AS/ADHD

Denna morgonen blev inte lika positiv som gårdagens morgon. Stökig och brötig kom sonen in till oss i sovrummet. Han är ju helt omedicinerad när han vaknar så då är han som mest ostyrig. Det bästa hade nog varit om jag eller mannen hade haft väckning tidigt och hunnit kliva upp ur sängen innan sonen kommer. Men hur roligt är det att gå upp tidigt på helgen när man äntligen kan få ligga lite längre? Men då får vi väl stå vårt kast och stå ut med brötigheten....

Hur som helst så blev det nåt litet utbrott från sonens sida. Han gick in på sitt rum och där "råkade" han ha sönder sin sänglampa.

Han trodde inte att den skulle gå sönder, hade han som försvar. Och jag tror honom, det där med konsekvenstänk och att förutse vad som händer om han gör en viss sak...det funkar inte för sonen. Undrar om det kommer längre fram i hans liv...?! Det är väl bara att köpa en ny lampa, tur att den inte kostar så mycket.

Dagen har väl varit så där, han längtar till skolan säger han. Skola med struktur och inrutat schema, passar sonen perfekt.

Mannen var borta en stund på förmiddagen och sonen såg fram emot att få ut och cykla med honom sen på eftermiddagen medans jag jobbade. Turerna blir längre och längre för sonen blir ju större och större! Jag skojade med mannen och undrade när jag kan säga till sonen att jag är för gammal för att cykla långt. Om 10 år, sa mannen! Ok, bara att bita i och cykla då...

lördag 21 augusti 2010

Hemmalördag **** AS/ADHD

Lördag och sonen var uppe med tuppen i morse...gäsp! Men han var på ett strålande humör så då får det ju vara ok.

Jag och grabben gjorde inte så mycket på fm, han byggde en del lego. Mitt på dagen hittade jag honom i soffan, sovandes på min tvätthög som jag skulle sortera och vika. 

Det straffar sig alltså att gå upp för tidigt på morgonen. :-) Sen är det ju en omställning nu när skolan börjat, det tröttar nog honom en del.                

Mannen fick nåt ryck och gjorde i ordning plankstek till middag - jättegott!

Vi hade pratat om att vi skulle ut och cykla alla tre men vädret var inte det bästa. Men sonen vägrade ändra sig. Så framåt kvällen tog vi en tur på drygt en mil och vi klarade oss från värsta ovädret iaf. Det var trots allt ganska skönt att komma ut lite, det behövde vi nog alla tre.

Nu ska sonen ta en dusch och så småningom blir det sängen för honom. Jag och mannen ser nån film och tar lite ost, kex och vin till den.

fredag 20 augusti 2010

Härliga unge! **** AS/ADHD

Jag har fått väcka sonen igår och idag för att han ska komma upp till skolan i tid. Men vad härligt det är - så fort han slår upp ögonen så börjar han skoja och vara glad. Så underbart att slippa mötas av ett surmulet barn! En del har ju dåligt morgonhumör, vuxen eller barn spelar ingen roll. Men är sonen i balans och inget stör honom så är han på gott humör. Skönt att slippa bråttas med motsatsen, man har mycket ändå att tänka på som ska stämma och vara tillrättalagt för honom. Anpassar man inte morgonen efter hans behov så försvinner det goda humöret på en sekund.

Jag slår på TV:n för att locka honom att sätta sig i soffan och äta sin frukost. Då sitter han stilla och kan koncentrera sig på att äta. Hittar han på nåt annat aktivt att göra så glömmer han oftast att stoppa i sig frukosten. Men vi har sån tur att en av hans favoritfigurer är på TV vid frukosttiden - svampbob! 

Vi har en underbar taxichaufför som hämtar på morgonen. Han vet precis vad som gäller. Idag såg jag att han fick säga till en elev som satt sig på sonens plats. Så när sonen var på väg ut så flyttade eleven på sig (sonen märkte inget). Chauffören vet så väl att sonen alltid ska sitta längst fram på samma plats varje dag, annars blir det fel. Chaffisen har tagit på sig ansvaret att vara sonens "assistent" till och från skolan. Det är inte långt - ca 2 km - så det går ju fort.

Nu återstår att se hur han klarat dag nr 2 på skolan. Alltid lika spännande att läsa av honom för att se hur dagen varit.

torsdag 19 augusti 2010

1:a skoldagen avklarad **** AS/ADHD

Jag tror sonen tyckte det var skönt att skolan kom igång idag. Men det har hänt mycket under dagen, många intryck blev det nog för honom. Men det funkar tack vare att han har sin assistent hela tiden. Och att allt är planerat i förväg så han vet vad som ska hända. Annars hade han aldrig fixat det.

Här är han i god tid färdig och kikar efter taxin på morgonen.

Eftermiddagen här hemma har gått bra, han var hyfsat lugn. Det blev nåt litet utbrott frampå kvällen när han blev trött, förstår att 1:a skoldagen tagit på hans krafter. Det gäller för oss att hålla stenhårt på hans läggningstid och inte dra ut på det. Han är väldigt beroende av sin sömn och får inte missa nån timme här och där.

Han var på så pass gott humör så t o m duschningen fungerade utan bråk. Duschningen har ju tidigare varit ett stort problem för oss. Men jag hittade en social berättelse för ett tag sen - på någons blogg tror jag - "Loppan duschar" hette den. Jag gjorde om den lite så den skulle passa våra behov. Vi läste den 2-3 gånger när det var dax för duschning och efter det så har det gått väldigt mycket lättare. Vi har i samband med det också satt upp bestämda tider för att duscha, så det är ingen tvekan om vad som gäller. 

Jag tror att man över lag underskattar såna enkla hjälpmedel som t ex sociala berättelser och seriesamtal. Men har man Asperger/ADHD så är det otroligt vilka underverk det kan göra i besvärliga situationer som kanske gått i baklås. Det är så bra för barnet att se det på papper och få det påmint för sig vid ett flertal tillfällen och på så sätt nöta in lösningen utan tjat. Jag tycker det är fantastiskt! 

Sommarlovet slut **** AS/ADHD

NU är sommarlovet slut för den här gången och jag måste säga att det har gått över förväntan bra. Grabben har varit lugn idag också och verkar inte stirrig inför morgondagen när skolan börjar. Men det ska bli intressant att se hur han klarar första skoldagen. Han är ju inte alls van att vara bland så mycket folk, bara att träffa alla 25 eleverna i klassen blir nog mycket för honom. Första skoldagen är oftast annorlunda än övriga dagar. Man ska välkomna de nya klasserna m m. De ska också få en ny elev i klassen, så det blir också nåt som inte är som det brukar. Bara att vänta och se vilket humör han är på när han kommer hem sen...

I flera dagar nu så har vi letat efter hans Rubik´s kub. Den höll han ju på med hela tiden för några månader sen. Men helt plötsligt slutade han med den. Nu inför skolstarten vill han ha den igen. Tror det är nåt slags trygghet för honom att ha den med sig. Det är något som han är bra på och kan få lite positiv uppmärksamhet för. Eftersom vi inte hittade den och jag vet att den är viktig för honom i morgon, så drog vi in till stan på sena eftermiddagen och köpte en ny till honom.

Det var inte nåt jag ville egentligen efter en lång och stressig arbetsdag, men kan det få honom att känna sig lugn och trygg när han ska iväg till skolan i morgon så är det värt att offra sig för det.

Åh, vad skönt det ska bli för mig att slippa åka till "fritids" med sonen imorgon. Det är lite slitsamt att varje morgon försöka hålla en nivå så han inte kraschar i nåt utbrott vid lämningen. Allt måste stämma i minsta detalj, annars spricker det för sonen. Nu slipper jag detta iaf, det brukar vara lättare när taxi hämtar hemma till skolan. Vi har visserligen tiden att passa då han måste vara klar, men det är sällan några problem när han ska gå ut till taxin.

Bäst att gå och sova nu så man är alert i morgon bitti när väckningen sätter igång!

tisdag 17 augusti 2010

Allt löser sig, förhoppningsvis **** AS/ADHD

Då har vi lagt ytterligare en dag av sommarlovet bakom oss och det är bara en dag kvar, sen börjar skolan. Man hoppas verkligen att det ska fungera bra när det kommer igång. Förändringar blir det där också, men inte förrän efter 1,5 vecka så jag hoppas han hinner landa först. Berättar mer när det blir aktuellt, men jag ska inte klaga egentligen, vet att andra har en MYCKET värre sits och när skolan gör det bästa av situtioner som uppstår, så är jag sååå nöjd!

Sonen är hyfsat lugn igen nu, men inte lika lugn som han var för nån vecka sen i några dygn. Och vi tar vår vanliga cykeltur på em om det inte regnar.

Nu har vi lyckats leda in honom på att ta en cykeltur som inte går till affären varje gång :-). Halva turen är i skogen och andra hälften går på vanliga vägar. Men vilken fart han får upp nu när han har min cykel som är bättre än hans! Nu cyklar han i "blådårefart" vissa sträckor - jag hinner inte med riktigt. Men idag kom jag på att jag kan ju ta det som en intensiv intervallträning kanske - ska nog ge järnet i morgon... Han vill inte ha tillbaka sin cykel även om vi tror att vi kan laga den...            
        

Problemet med korttids som jag skrev om igår och som sonen var ledsen över, tror jag kommer att lösa sig bra. Jag pratade med chefen för korttids idag och hon förstod helt och fullt att det måste åtgärdas. Så redan i morgon kommer de två killarna som ska jobba med sonen att få lite utbildning i ämnet. Det var så lyckat att den personen som utbildar hennes personal skulle vara hos dem i morgon, så det var bara att passa på. Känns skönt! Sen ska bara den nya killen T introduceras med sonen också innan hans jobbschema kör igång.

måndag 16 augusti 2010

Måndag igen **** AS/ADHD

Igår em (sönd) hämtade vi hem sonen från korttids där han varit i två dygn. Det var ju lite spännande att se vilket humör vi skulle mötas av, alltid lika spännande varje gång. Men det hade tydligen varit helt OK med det inhopp som blev det andra av de två dygnen. Skönt att det blev bra till slut. Nu hoppas vi, som sagt, att det ska bli lite ordning med personalen på korttids så det slipper komma fler vikarier som han har en gång och sen är de borta.

Sen tror jag också att det behövs lite utbildning till den personal som ska jobba med sonen. Idag var han helt förtvivlad och bröt ihop över en sak han hakat upp sig på. Han har nämnt det vid ett tidigare tillfälle men inte blivit ledsen då. Sonen klarar inte vissa saker och personalen kanske inte ens märker det eller vet att de inte kan göra på ett visst sätt. Jag ska ta upp det med chefen där så får hon informera... Det kan inte vara helt lätt att komma som ny och jobba med en person som har särskilda behov och han säger ju inget till dem utan håller det inom sig.

Men vad glad jag blev över att han kunde uttrycka problemet för mig. Nu var det bara en enda mening, sen började han gråta, men det var iaf så jag uppfattade vad han var missnöjd med. Gissa om jag uppmuntrade honom sen!

Nu är det två dagar kvar innan skolan börjar på torsdag. Ska bli skönt med vanliga rutiner igen. Bara att hoppas att sonen kommer att trivas och må bra...

lördag 14 augusti 2010

En dag full av bilder **** AS/ADHD

Jag och mannen var visst trötta idag, sov väldigt länge så det blev en mycket sen frukost. Sen bar det iväg in till stan. Mannen och en arbetskamrat skulle gå på fotboll.

Eftersom jag är måttligt intresserad valde jag att gå på stan i stället. Jag kombinerade handlande med att fotografera en del.

Köpte ett par idrottströjor till sonen. Eftersom han växer så det knakar tyckte jag att han behövde nåt nytt till skolstarten. Sen blev det mest att jag gick och fotade lite varstans i stan.

När fotbollsmatchen var slut tog jag och mannen kameran med oss ut en sväng i skogen för att ta lite naturbilder.

Vi tycker det är så härligt att komma ut i naturen och strosa med kameran, det rensar hjärnan mycket effektivt.

Nu är man lite trött och mör efter att ha varit ute mesta delen av dagen. Skulle behöva göra ett ryck här hemma nu, få se vad jag orkar. Sen blir det film och lite god mat.

fredag 13 augusti 2010

Sonen lämnad **** AS/ADHD

Mannen lämnade sonen på korttids kl 14 idag. E tog emot och lämnandet gick väldigt bra. Vi har ju sån tur att sonen trivs jättebra med killarna där. Nu är jag väl inte helt lugn över denna helgen, men vi fick ju till en lösning till slut. Även om sonen känner killen som kommer att jobba andra dygnet så är han på fel plats - han jobbar inte på korttids i vanliga fall utan är en som vi känner och vi umgås ibland med han och hans familj. Att en person är på en plats han inte brukar vara, kan sonen ibland reagera negativt på hur bra han än tycker om den personen. Vi får se hur det går. Han var iaf positiv till att det skulle vara N som jobbar andra dygnet.

Ska bli skönt efter denna helgen, för sen har vi förhoppningar att det ska bli samma två killar som jobbar med grabben fram till jul åtminstone. Det kommer att bli E och en ny kille: T. Sen känner jag att det räcker med nya personer runt sonen. Det börjar bli rörigt för honom med alla nya som kommer och går. Men jag tror det kommer att stabilisera sig sen.

Tyvärr kommer det en till förändring för sonen framöver, och den här gången gäller det på skolfronten. Ingen förändring är ju bra, men samtidigt kunde det varit värre - men tyvärr resonerar inte sonen så. Berättar mer senare om det...

Nu ska jag packa ihop på jobbet och ta mig en långpromenad hem, är nog hemma om drygt en timme...

Ha en trevlig fredagskväll!

Strul igen **** AS/ADHD

Efter gårdagens dåligheter så tänkte jag att man får försöka förbättra det man kan så gott det går. Så jag tyckte det var dax att använda oss av ett seriesamtal vid lämningen på "fritids" igen. Det jag använde mig av tidigare klippte sonen sönder vid något utbrott. Så jag krafsade ihop ett nytt i morse som vi tittade på tillsammans. 

Lämningen gick bra efter det och jag hoppas det håller i sig tills skolan börjar på torsdag i nästa vecka.          

I helgen som kommer är det korttids för sonen. En ny kille hade lovat att ta passet som är från lörd. em till sönd. em. Men vid 19-tiden ikväll hade han meddelat chefen för korttids att han inte trodde att han skulle klara att jobba med sonen... kände sig osäker... Jag måste ha en hemsk son som man inte vågar jobba med....! På ett sätt har jag förståelse för situationen, vi som lever i det hela tiden är ju så vana. Men är man helt ny och aldrig sett sonens utbrott så kan det säkert vara väldigt skrämmande.

Chefen ringer mig under kvällen och är förtvivlad, hon har försökt med alla möjliga killar men inte fått napp nånstans. Hon frågar om vi känner någon som skulle kunna tänkas ta dygnet med sonen. Jag funderar och kommer att tänka på en familj bland våra vänner som haft mycket bra förståelse för diagnoserna och är lite insatta i vad det kan innebära. Antingen mamman eller den 19-årige sonen skulle kanske kunna passa bra. Så jag ringer och frågar och 19-åringen ställer upp! Nu får vi se vad sonen säger om den här lösningen... plötsliga förändringar igen! Alternativet hade ju varit att ta hem sonen efter ett dygn i stället för två dygn. Men det hade säkert inte heller varit bra för sonen eftersom det bryter mot det invanda mönstret.

Bara den här helgen har gått så blir det två killar som ska jobba regelbundet med honom när han är där varannan helg framöver. Vi får tro att det kommer att bli bra.  

Nu känner jag mig så här TRÖTT så jag ska göra ett besök i sängen. GODNATT allesammans!

onsdag 11 augusti 2010

Ingen lätt dag idag... **** AS/ADHD

Fem härliga dygn utan utbrott - det är nog rekord för sonen. Vad skönt det har varit. Men så i morse... kände när han vaknade att han var lite dallrig. Frukosten gich hyfsat bra, sen plötsligt så spricker det och utbrotten kommer... hur kan det bara bli så här plötsligt?! Man undrar vad som händer i hans kropp som gör att han reagerar som han gör.

På väg till "fritids" försöker jag avleda sonen och få honom på bättre humör. Det lyckas väl så där... Det gick att skoja emellanåt men väl framme så mulnar han igen.

Vi möter assistenten på morgonen samma tid och plats som vanligt. Sonen hälsar så här genom bilrutan:

Genast förstår hon nog vilket humör grabben är på. Vilket spännande jobb sonens assistent har... hon vet aldrig vad hon möts av på morgonen när hon kommer till jobbet.... Idag fick hon ett dåligt bemötande - sparkar och slag var det som startade hennes jobbardag :-(.  Jag åker direkt till mitt jobb och försöker skaka av mig det negativa efter vägen dit och hoppas att sonen och hans assistent ska få en hyfsad dag trots allt. 

När jag hämtar sonen efter arbetsdagen så var han på bra humör. Direkt efter att vi kommit hem så vill han ut och cykla. Det gör vi. Vi är borta nästan en timme (stannar på en lekpark också) och sonen tittar på en film när vi kommit hem. Där i soffan sitter han en bra stund och ser tröttare och tröttare ut. Det blir tidigt sänggående ikväll...

Sen upptäcker sonen medicinen som står kvar på bordet sen i morse!

Jag brukar ge det till honom i en äggkopp, sen tar han tabletterna ihop med juice. Han är jätteduktig på att ta dem, men i morse mitt i allt ståhej så glömde han dem. 1/3 av dosen hade han tagit, men det är ju inte tillräckligt. Läser i kontaktboken att han varit ovanligt orolig idag... här har vi största orsaken till det! Samtidigt hade det varit mycket spring runt omkring dem, ingen bra kombination precis. Men morgonens utbrott berodde inte på att han glömt medicinen eftersom utbrotten kom innan medicindax. Så nu får vi se om den lugna, sköna perioden är slut för den här gången. Bara att invänta nästa lugna period - för visst kommer det väl såna perioder igen?!

tisdag 10 augusti 2010

Tankar och funderingar **** AS/ADHD

Lugnt idag också! Lämningen i morse på "fritids" gick lika bra idag med. Mmm, jag njuter och är glad! Alla i familjen blir ju påverkade av hur sonen mår. Mår han bra och är lugn så kan man slappna av lite, även om man ändå inte lever som andra familjer som är utan diagnoser. Men mår sonen dåligt så måste vi alla gå på tå hela tiden, passa varenda ord man säger eller allt man gör måste noga övervägas. De här fina dagarna vi haft nu så känner jag att hjärnan inte är lika stressad som den brukar vara - härligt!

Den dagen han kommit ifrån sina utbrott (om han nu gör det nån gång), är det så här lugnt och skönt det kommer att bli då...? Man börjar ju fantisera om den tiden, men vi vet ju inte hur han kommer att utvecklas. Jag har ändå berett mig på att det kommande året inte ska bli bättre än föregående år. Detta p g a att han nu är en bra bit inne i puberteten och att han går sista året (6:an) på sin skola. Det kommer säkert att bli en massa prat i klassen om framtiden under året och det kommer med all sannolikhet att oroa sonen. Men, men... vi får se vad som händer...

Efter "fritids" idag så tog jag och sonen den vanliga cykelturen. Jag önskar jag hade mera tid och ork att få träna upp min kondition. Skulle verkligen behövas för nu när sonen har min cykel så kommer han upp i mycket högre fart och jag har ibland svårt att hänga med. Under cykelturen såg vi en konstig bil som jag lyckades fånga med mobilkameran. 

Google står det på den stora skylten på sidan. Den hade nåt stort högt, uppe på taket, vet inte riktigt vad han höll på med. Någon som har nån idé? Kul för sonen när vi upptäcker nåt annorlunda och spännande när vi cyklar.

Lugnt här hemma nu med, just nu kollar han på nätet efter nåt svårt att bygga av lego. Assistenten hade fått sig en lektion i legobygge idag av sonen, så de hade byggt en hel del. Få se hur länge den här "flugan" håller i sig. Det är i alla fall lugnt, tyst och fridfullt i hemmet när han bygger - så länge inte utbrotten kommer. Tänk, tänk, tänk om de kunde försvinna ur vårt liv...!

måndag 9 augusti 2010

1:a fritidsdagen **** AS/ADHD

Lite orolig har jag varit inför den här dagens morgon. Även om livet varit lättare de senaste dagarna, så vet jag att det kan vända på en sekund. Så det är bara att vänta och se hur länge sonen är lugn och på bra humör och mår som en prins.

Idag var det dax för den första "fritids"dagen efter semesteruppehållet. Man vet ju inte hur humöret kommer att svänga, kanske så sent som på väg till "fritids". Men sonen var glad och pigg och laddade ryggsäcken  med prylar han skulle ta med och visa sin assistent.

Adict a ball var med

Legobyggen var med

Och spionglasögon var med

Så det blev inga bekymmer alls att få honom att gå ur bilen när vi mötte assistenten. De hade mycket att prata om... :-)

Sen återstod det att se hur eftermiddagen skulle bli här hemma, om omställningen hade satt några spår. Men han var lika cool som han varit på sista tiden. En cykeltur ville han ta, så vi cyklade mellan skurarna här. När vi väl var tillbaka så fortsatte legobyggandet. Kan berätta att vi har lego på hela matrumsgolvet just nu. Men på sommaren använder vi knappt det rummet - sitter på verandan och äter - så han får ha det så fram till helgen.

lördag 7 augusti 2010

Vad sonen mår bra **** AS/ADHD

De senaste dagarna har sonen mått fantastiskt bra. Han är på ett fantastiskt humör och är artig och fin, det går t o m att ha ett hyfsat samtal med honom emellanåt. Idag har det inte kommit ett enda utbrott och när hände det senast?! Vet inte riktigt vad lugnet beror på, men nu är det slut på alla ovanliga utflykter och förlängd korttidstillvaro. Han vet också att snart börjar rutinerna igen. Hoppas lugnet håller i sig ett tag för vi kan ha så mysigt tillsammans som vi så sällan får uppleva.
Mannen var hemma med sonen på förmiddagen när jag var iväg på lite annat. På eftermiddagen skulle jag och sonen cykla in till affären och köpa lördagsgodis. Då pajade hans cykel - då låg utbrottet nära, syntes i hans ansikte som mulnade. Men jag lovade att han skulle få låna min cykel. Problemet är bara att han har fotbroms på sin och det har inte jag. Ett nytt moment att träna in för honom, men vi tog det lugnt och han fixade det bra. Väl inne i affären skulle han välja godis, det hade vi kommit överens om. Men att välja hör inte ihop med hans diagnoser.  Det får han bara göra när vi har gott om tid.

Till slut blev det en liten chokladbit av det hela.
På hemvägen ville han cykla förbi en lekpark, vilket vi gjorde. Den var tom när vi kom dit, men efter en stund kom en 6-åring. Det är inte alltid så lyckat med små barn ihop med sonen men det här gick jättebra. Här hoppar de längdhopp från gungorna.
Sonen fortsatte vara artig och förstående. När vi cyklade därifrån sa sonen att "det där var den roligaste unge jag träffat". :-) Både sonen och jag log inombords för den killen var ovanlig och rolig...   
Nu ska mannen och jag "fira" att semestern är slut (som om det är nåt att fira...). Vi flyttar ut på  verandan och ser en film och tacos ska avnjutas med ett glas rött bara sonen har landat i sängen.