måndag 15 februari 2016

Berättat

Varför går klockan så fort?? Vi har haft assistent hos Turbo hela långa dagen från 8:30 - 21:00 och jag sätter mig inte och skriver blogginlägg förrän det är dags att lägga sig.... Vart tar tiden vägen? Men nu måste jag skriva några rader och berätta vad som händer här. Ligger efter med frågor och svar, men det kommer.

Jag hade satt som mål att senast i lördags kväll, skulle vi berätta för Turbo det negativa som måste berättas. Men han var på ett strålande humör och harmonisk, så vem ville förstöra det? Inte jag och inte mannen! Så den dagen gick också utan att något blev sagt. Vi hade en mysig kväll framför TV:n och det hör inte till vanligheterna. Men melodifestivalen vill han se, så där satt vi alla tre och tittade och mös på. ☺



Söndagen kom och jag skulle inte vara hemma så mycket. Först jobb, sen hem på lunch och sen iväg och träffa lite vänner. När skulle jag hinna berätta för Turbo?
När jag kom hem för lite lunch så hade mannen berättat för honom!! Tack, min kära man! ♥ Och det hade gått väldigt bra. Jag och mannen hade pratat mycket innan om vad vi kunde lägga fram för positivt, mitt i det negativa. Det gäller att hitta något sånt även om det ser mörkt ut. Det kan isf smitta av sig på Turbo så han ändå kan se lite positivt på det hela. En reaktion kom förstås, men mannen var lågaffektiv och så småningom rann det av Turbo. Vi inväntade en reaktion när jag kom hem, men den uteblev faktiskt! Sååå skönt.

Så vad är det för negativt som ska hända då? En klippa och en trygghet för Turbo kommer att sluta jobba med honom. Den som i nuläget har jobbat allra längst med honom, kommer att gå vidare i livet mot nya mål. Det var väntat, men kom kanske lite mer plötsligt än beräknat. Men sånt är livet och vi önskar Tom (korttids) stort LYCKA TILL med det som väntar. Vi önskar honom allt gott framöver och han kommer att vara otroligt saknad. Men innan dess väntar ett par pass med Turbo innan det är över.



Vi väntar förstås på mer reaktion från Turbo, men han verkar vara i väldigt bra balans just nu så det är bara att hoppas på att det går så smärtfritt som möjligt.

Det får bli allt för idag. Bingen väntar. Kram, kram ♥

1 kommentar:

Annelie L sa...

Så skönt att det gick bra ❤️