torsdag 28 januari 2016

Tänder och byggplaner

Här rullar det på även om det blir lite incidenter ibland. Turbo har varit på korttids ett dygn och är nu hemma igen. Igår kväll fick jag sms från honom, där han skrev att en del av en lagning på en tand hade lossnat. För mig kom det väl inte som en överraskning för jag har undrat hur länge den där lagningen ska hålla. Det är en mjölktand som eg skulle ha lossnat för länge sen, men eftersom det fattas anlag till en ny tand under, så sitter den kvar. Tandläkaren var också tveksam över om lagningen skulle bli bra.

Nu har det alltså lossnat en bit och det gjorde förstås att Turbo blev orolig. Men han fixade gårdagskvällen bra, trots allt, och stannade kvar på korttids över natten. Han hade inte ont iaf, så det var ju skönt.
Jag lovade att hämta honom nu i morse, i stället för att assistenten hämtade. Där försvann alltså min planerade sovmorgon.... Personalen hade haft en morgon med en speedad och uppvarvad Turbo. Inte konstigt förstås.

Jag och Turbo åkte en omväg hem och det var kanske bra så han kunde landa lite. Väl hemma så startade en "procedur" som tog 1,5 timme innan Turbo var klar. Sen kunde jag få titta på tanden! Efter det kom han iväg med assistent Nisse, några timmar försenat. Men skönt att han ändå var så pass cool så han inte blev hemmasittandes hela dan. Nyttigt för honom att ha sina rutiner.
En tandläkartid har vi fått nästa vecka.



I morgon har vi, som jag skrev tidigare, ett "byggmöte" här hemma. Det närmar sig alltså, och det ska bli spännande att höra vad de har att säga om tider och stunder. Vi har i dagsläget ingen aning om hur tidsplanen kan se ut.

Nina hade lite funderingar kring huset och bygget. I sammanhanget tänkte jag förklara lite hur tankarna gått kring bostadsanpassningen och framtiden.
Detta är nog en ganska så unik bostadsanpassning. Jag tänker inte nämna några belopp här på bloggen, men jag kan säga så mycket som att årsbudgeten för kommunens bostadsanpassningar är spräckt flera gånger om. Varför kan man tänka sig att de ändå gör detta för oss och Turbo?



När vi ansökte så tänkte jag och mannen "bara" på en lösning här och nu. Vi såg behovet vi hade för stunden. Behovet var, som vi såg det, ett ljudisolerat rum så vi kan vara hemma när Turbo är hemma med utomstående assistent. Men de som hade hand om detta tänkte lite längre än vad vi gjorde. Vad händer om fem - tio år? Turbo måste ju flytta hemifrån nån gång och vad är behovet då?

Det måste antagligen till ett speciellt boende för honom och det kostar en hel del pengar det med. Så i stället för att "bara" bygga ett ljudisolerat rum som används några få år, bygger man nu en liten lägenhet i anslutning till vårt befintliga hem - som en utbyggnad av huset. Vi kommer att kunna ha öppet så det blir en del av huset när jag eller mannen är assistenter, eller stänga så det skärmas av från övriga huset när Turbo har utomstående assistenter hos sig.



Så småningom när det är dags för Turbo att flytta hemifrån, så bor han i "lägenheten" som är byggd, och gör det helt och hållet till sin egna bostad. Det kommer också att finnas plats för en sovande assistent där.
På det här sättet sparar kommunen in en stor kostnad. Hade man "bara" byggt ett ljudisolerat rum för en kostnad, så hade kommunen ändå fått lägga ner en ännu större kostnad för en bostad åt Turbo inom några år.
Denna lösning räknar vi med ska kunna fungera i många, många år framåt. Jag och mannen har inga planer på att flytta från huset och det kommer att fungera att Turbo har sitt boende och vi vårt, när det blir färdigt och alla är mogna för det.

Visst är det fantastiskt när cheferna inom kommunen tänker till lite extra, när de samarbetar över gränserna och ser till individens behov och bästa! På det här sättet kan Turbo flytta hemifrån utan att få nån markant skillnad. Han kommer att vara van sitt boende och knappast märka av hemifrånflytten som annars skulle bli ett stort och jobbigt steg för honom.
Vi är oerhört glada över att bo i rätt kommun med rätt tänk! Jag vet ju så väl hur svårt det kan vara i vissa kommuner.....  

Jag hoppas du fick svar på dina frågor, Nina. Annars är det bara att fråga igen. :)
Nu får det bli kram och go´natt ♥

2 kommentarer:

strutgumman sa...

Kram och go natt! ♡

Nina sa...

Jaa... Fast jag tänker nog ännu längre fram. När ni inte finns mer. Kan turbo bo kvar då?

Fantastisk bra lösning hursomhelst :) <3
Kramar!