Bredvidgång

Det känns som jag ligger en dag efter i bloggandet hela tiden. Eftersom det händer grejer varje dag så kommer jag inte ifatt när det varit lite glest med ordentliga inlägg. Får försöka ta mig ikapp här.
Megautbrottet kom alltså på måndagskvällen när Kent gick av sitt pass här. Det höll på tills Turbo somnade sent på kvällen/natten. Kl 10:30 dagen efter - alltså igår, tisdag - var det dags för Kent att komma tillbaka och då ha en ny person med sig. Den personen ska alltså ta över Kents roll i skolan så han behöver lära känna Turbo innan det drar igång. Den här personen skulle jag av någon anledning vilja kalla "Mimmi" här på bloggen, men jag väljer i stället att kalla honom Timmy för att det inte ska bli förvirrat, haha, grubbla på den ni ;).

Dilemmat var ju att Turbo var arg på Kent efter måndagspasset och vi funderade lite på hur det skulle gå. Jag var tvungen att ringa och förvarna Kent och berätta hela läget för honom innan han kom hit. Det var bara för honom att ta tjuren vid hornen när han kom och han fick några minuter ensam med Turbo. Kent är otroligt proffsig så det redde ut sig snabbt. Bara att erkänna sitt misstag och gå vidare. Turbo och Kent har ju en djup och fin grundrelation till varann och då går det lättare att komma vidare efter en sån här sak. Timmy gick sen in när det var lugnt och överstökat och det flöt nog på rätt bra på en gång, trots att Turbo inte var sitt rätta jag. Vi skulle behöva få till någon mer träff under sommaren så Turbo kan känna sig någorlunda trygg med Timmy innan skolan börjar. Vi får se hur vi ska pussla ihop det.

Gårdagen var iaf, som sagt, ganska bra och jag hoppas det fortsätter bra när Timmy kommer in som ensam person utan att ha Kent i ryggen. Men jag tror på den här killen, med den erfarenhet han har. Det är ju inte alla assistenter som har erfarenhet av utåtagerande brukare, men det har Timmy - en mångårig erfarenhet, vilket även Kent har. Så vi är hoppfulla även om det känns svårt att kunna ersätta en sån som Kent.

Jag och mannen avvek från hemmet ganska snart efter att Kent och Timmy anlänt. Det blir lugnast så för Turbo. Eftersom vi har semester från firman (iaf på papperet) så tog vi en utflykt så vi kände oss lite lediga. Först besökte vi ett bilmuseum som är ganska nyöppnat. Där fanns många fina bilar och motorcyklar.

Sen åkte vi vidare och åt lite lunch på området vid ett slott/medeltidsborg. Vi passade då på att gå den guidade visningen man har där. Det var en hel massa år sen vi gick igenom där så det var intressant att höra hela historien av en duktig guide.

Det blev som en liten semesterdag när vi var fria några timmar. Mysigt, härligt och avkopplande.

Dagen idag har vi haft här hemma med familjen utan någon utomstående assistent. Jag var tyvärr tvungen att åka och jobba på förmiddagen. Behövde bl a vänta in en lastbil som skulle komma någon gång på förmiddagen. Men efter det har vi varit hemma alla tre. Och vi har faktiskt haft en mysig dag på hemmaplan. Vi fick t o m ut Turbo på en cykeltur. Inte illa! Han har varit riktigt go här ikväll och vi har pratat och haft allmänt trevligt. Det svänger!

Både Lena och Nina nämnde en teori i sina kommentarer ang megautbrottet som var i måndags kväll. Att Turbos utbrott inte skulle blivit så stort om det inte legat i bakhuvet på honom att Kent kommer att sluta. Svårt att veta, men visst kan det ligga något i det. Men det är omöjligt att veta hur det påverkar. Samtidigt så tror jag att det där misstaget som blev i spelet och som orsakades av Kent var av sådan grad att.... ja, det är bara ett stoooort utbrott som måste till i det läget om jag känner Turbo rätt. Men det visar sig ju framöver hur Turbo känner sig.

Vi hoppas iaf att lugnet ska återkomma. Vi hade, när Turbo var harmonisk och i balans, bestämt att vi ska prova på en annorlunda grej snart. Nästa vecka har vi tänkt testa gränserna lite.... Hoppas, hoppas vi gör rätt!

Kram och go´nattens på er ♥