måndag 28 juli 2014

Välkommen hem!..... IDIOT!!!

Gårdagen var lite hektisk för mig. Jag hade ett storröj framför mig när jag vaknade och städning av huset så det skulle se representabelt ut igen, när mannen och Turbo kom hem. De rullade sakta hemåt. De hade ca fem timmars körtid hem. Men med ett par pauser så blev det lite till förstås. Dessutom hade de varit tvungna att stanna ofrivilligt efter vägen när de kom mitt in i det djupa ovädret med skyfall, åska och blixtar. Det gick inte att köra alls! Men de tog det med ro. Jag körde på här hemma med det jag var tvungen att göra och hann färdigt precis innan de kom. Turbo har inte haft en aning om vad jag pysslat med när de var borta.

Han har ju sett den succesiva förändringen av matrummet innan, men nu var det bl a bordets tur att förvandlas från furu till svart och vitt. Det blev stoooor skillnad!! Det tog en stund innan han gick in i det rummet och upptäckte vad som hänt. När de kom hem fick jag en stor kram av honom, men när han upptäckte målarfärgen på bord och stolar så var jag inte värd så mycket längre! IDIOT!! DU ÄR DUM I HUVET!! .... det var den första reaktionen och sen kom utbrottet!



Stor skillnad blev det!! 

Nej, jag hade inte förberett honom inför helgen vad jag skulle göra. Han vet att rummet är under förvandling. Jag tror inte det spelat någon roll om jag berättade innan de åkte. Skillnaden hade nog blivit att ilskan och oron hade kommit på en gång och att det suttit kvar irritation under resan. Kanske blev detta ändå lugnare?? Fick en fundering på om det hade gått att skicka bilder till dem innan de kom hem? Ja, det hade jag kunnat göra men risken är att utbrottet kommit i bilen då.... Ja, ja, hur man än vänder sig så blir det så här ändå...

Idag har han bara pratat om det och tyckt att jag gjort det fult! Blir det inte värre än så här så får vi vara nöjda. Och som sagt, Turbo är i balans just nu så därför kanske det rinner av fortare. Sen får tiden göra att den nya färgen på bord och stolar m m smälter in hos honom.




Synd att resan fick ett sånt här slut, trots allt. De har haft det härligt och det har gått fantastiskt bra. Jag tror det är tredje sommaren i rad de gör den här utflykten. Och detta var nog den klart bästa. Turbo har mognat det senaste halvåret och eftersom han är i bra balans just nu så flyter allt på lättare. Samtidigt är det klart att allt var väl anpassat efter Turbos behov. Men man ser att han klarat mer i år än han gjort innan. Bl a har de badat i stort sett varje dag!


Här ligger kusinen och Turbo i plurret! 

De var iväg och spelade golf dagen innan de åkte hem:




Allt varvades med lugnare strapatser i mer enskildhet.




Själv hade jag väl behövt att vila i stället för att härja med målning. Men det är bara att välja - antingen vila eller försöka få något gjort som inte kan göras när Turbo är hemma! Nån gång måste det gå framåt också och jag valde att göra så mycket jag kunde i värmen. Nu är jag trött, men nöjd med det jag åstadkommit!

Kram på er ♥

1 kommentar:

Anonym sa...

Härligt att det går bättre från år till år med dessa resor, så roligt det måste kännas :D
Det var ju tur i oturen ändå att de blev fördröjda av vädret så du hann bli klar innan de kom hem även om det nu blev tufft för Turbo med omställningen.

Så bra inlägg Bellan för andra att förstå hur det kan vara med autism i familjen. Förändringar är en svår balansgång.

Snyggt blev det iallafall.
KRAM <3