onsdag 6 november 2013

Ännu en hemmadag

På uppmaning av lärarna på skolan (vet inte om rektorn var inblandad i beslutet) så har jag hållit Turbo hemma idag också. Men jag hade ändå inte fått iväg honom eftersom Tom är sjuk idag också. Det märks på Turbo att han behöver komma iväg till skolan. Idag har det blivit lite av att "klättra på väggarna". I morgon hoppas vi alla på att det ska bli en vanlig skoldag igen eftersom det är assistent Kent som jobbar i skolan med Turbo då och han är frisk just nu iaf. :)

Mannen kom hem vid lunchtid och löste av mig i assisterandet hemma och jag fick åka iväg till jobbet i stället. Såna här dagar får vi hjälpas åt och turas om i jobbandet och assisterandet och pussla så gott vi kan. Bara vi förbereder Turbo på vem som är hemma när, så funkar det.




När jag kom till jobbet ringde jag ett samtal som jag skulle gjort tidigare i veckan. Men jag kan tyvärr inte prata i telefonen när jag är ensam hemma med Turbo. Ni kan ju gissa om jag är tvungen att göra en del privata saker när jag är på jobbet, såna där saker jag inte kan fixa på hemmaplan när jag assisterar Turbo.... tyvärr är det så det fungerar just nu för oss. (Ska väl tillägga att jag och mannen är egna företagare, så det drabbar ingen chef som jag stjäl tid ifrån och ingen gör mitt jobb åt mig om inte jag gör det själv. Så gör jag privata saker på jobbet så tar det längre tid innan jag kan gå hem från jobbet, så enkelt är det.)

Iaf så fick jag äntligen ringt vår LSS-handläggare. Jag behövde ventilera en sak med henne. Och hon är en aning förtvivlad när hon hört om vår situation som den blivit nu. Hon har inget med skolan att göra, men hon är ändå spindeln i det stora nätet när det gäller Turbo. Kändes riktigt gott att få prata med henne en stund om mina tankar.




Sen kom frågan: "Hur länge orkar ni?" Ja, när man får frågan och stannar upp och tänker efter.... så känner man ju att det här tär på oss. Hade jag inte haft en jobb som pockar på min tid så hade det varit ett helt annat läge. Nu är det flera stycken som är beroende av att jag sköter mitt jobb som jag ska och det fungerar så länge skolan fungerar för Turbo. Men att hålla på så här och vara hemma några dagar och komma efter på jobbet och försöka ta ikapp det samtidigt som nytt jobb rullar in, det är ohållbart. Vi avvaktar och ser vad nästa vecka kommer att innebära för beslut på olika håll.

Nu ska den här familjen strax packa ihop för den här dagen, för att orka med nästa dag. Kramen till er läsare som jag uppskattar mycket! ♥ Tack också till er som stöttar både här och där på olika sätt just nu, det uppskattas oerhört och mer än ni kan ana ♥

1 kommentar:

Tina sa...

Finner inga ord för ert kämpande, blir så sorgsen och känner mig bara maktlös. Men tänker mycket och skickar kramar i massor, längtar tills vi ses <3