Här var det ju egentligen dags att skriva en del, tycker jag. Men luften gick helt ur mig.... Det känns som livet går i 180 just nu och jag har bara att försöka ta mig igenom det. Men trött blir jag. Hoppas att det går att sova trots ett väntat besök av stormen Simone i natt. På återseende!
Kram på er <3
1 kommentar:
Jag förstår att ni är trötta.. Hoppas ni håller er på benen och att allt får lugna sig snart <3
Kramar om!
Nina
Skicka en kommentar