I väntan på lösningar

Även om vi har hamnat i en väldigt jobbig sits så känner jag mig trots allt ganska hoppfull trots att ingen lösning är klar, samtidigt som vi är väldigt oroliga i väntan på lösningar. Som jag skrev förut och som jag fått kommenterat här också, så är kommunen samarbetsvilliga - de är inte aviga på något sätt utan lyssnar ordentligt på oss och tar till sig av det vi tror är den bästa lösningen på det akuta som råder just nu. Tillsammans försöker vi komma fram till något vettigt. Sen om det går i lås är en helt annan sak.... Men problemet är av så allvarlig grad att man kan inte blunda för det och strunta i det. Det är bara att ta tag i det och försöka lösa det.

Och visst, det är skolledningen som har största ansvaret att försöka få Turbos skolgång att fungera, men när man inte klarar det för egen maskin så är de tvungna att ta hjälp från andra instanser i kommunen. Lyckas man inte så skiter det sig fullständigt och då blir det ännu dyrare för kommunen! Så trots att vi hamnat i den värsta skolsituation vi någonsin varit i, så har vi inte grävt ner oss än iaf, utan vi jobbar oss framåt och tror och hoppas att allt ska bli bra.

Något som värmde under mötet i onsdags, var också att rektorn ville ta till vara på våra erfarenheter när det gäller skolan för att kunna vara rustad inför kommande år och kommande elever med diagnoser inom NPF. Fler såna rektorer borde finnas....

Ytterligare en skoldag har gått och vi går på helspänn för varje skoldag som går utan att åtgärder har satts i verket. Nästa vecka blir en spännande vecka för då måste det hända något i rätt riktning. Turbo hade varit orolig i skolan idag. Ändå har jag gett honom en högre dos av medicinen. Inte optimalt men har fått godkännande från habiliteringen att göra så denna veckan. Vi har kommit fram till att det inte är medicindoserna det är fel på utan det är något i miljön som inte stämmer för Turbo. Detta måste rättas till. Med tanke på att Turbo hade de lugnaste veckorna på mannaminne innan det katastrofala hände för ett par veckor sen, så kan vi utläsa att det inte är fel på dosen av medicin. Något måste ha hänt som påverkade honom i fel riktning och nu är det fastlåst i det läget. Vi måste försöka hitta upplåsningskoden.... Kommer att utveckla det mer sen.

Jag har fått ett par frågor angående det som hänt och lite ditåt. Jag kommer att svara på dessa inom kort här.

I helgen är det ritprat med Turbo som står på mitt schema. Måste försöka med lite detektivarbete gällande de senaste veckornas turbulens i skolan. Men det är inte säkert att jag blir något klokare efter det, vi får se....

Jag önskar er alla en trevlig och mysig fredagskväll! Kram, kram ♥