Valde ej kriget idag **** Autism/ADHD

Visst hade det hänt nåt på korttids igår, såg ju i sonens ansikte direkt vid hämtning att något inte stämde. Vi har ju blivit så vana vid att det inte är några bekymmer nuförtiden med rätt personal på plats. Men igår var det folk utifrån som uppträtt störande för sonen så jag förstår mycket väl att han blev stressad av situationen. Nu fick T uppleva det första utbrottet från sonens sida... Sånt är livet....

Lämningen till "fritids" gick bra i morse. Man får förbereda nåt som vi pratar om i bilen och som han kan spinna vidare på med assistenten. Då märker han inte så mycket av att det är en lämning som pågår ;)

När han kom hem sen så var han helt inne i detta med valutor och speciellt euro. Han kollar valutakurs på nätet och han hade ett par utländska mynt som han haft och lekt med här hemma (dock ej euro).

Sen ville han absolut att vi skulle åka till banken och växla till oss euro!!! 1 euro och 2 euros-mynt ville han ha.... Jag gjorde ett snabbt övervägande för att avgöra hur pass viktigt detta var för sonen. Såg på hela hans hållning att det var nånting som inte bara gick att vifta bort. Ska jag då åka till banken, eller ska jag ta ett krig? Jag valde att åka till banken! Men jag anade att man inte kan växla till sig mynt där, utan att de bara har sedlar. Förberedde sonen på det, och mycket riktigt, inga mynt. (Jag sa till expediten att vi håller på att studera euro och därför ville ha mynt... ... hur normal är den här situationen annars....? Ingen normal familj man lever i precis!) Vi kom ut med en 5-euros-sedel iaf.

Spänd över sin förväntan på mynten så skötte sonen sig exemplariskt inne på banken. Stod som ett tänt ljus när jag pratade med expediten. Väl förberedd var han, dessutom har han varit på studiebesök på banken genom klassen. Så han kunde berätta för mig vad som fanns innanför en del dörrar.

En lugn eftermiddag har vi haft sen iaf och det värdesatte jag mer än att säga nej och få en massa utbrott idag. Märks att han är lite annorlunda mot när det är skola, lite mera spritt i kroppen är det. Får försöka handskas varligt med sportlovsbarnet....

Idag går många tankar till mamma Zoffe, en mamma i diagnoslandet som har det mer än tufft just nu. Mamma Zoffe är en kämpe som inte viker sig i första taget, men till slut blir det för mycket för kroppen med denna stress och press som vi ständigt lever under. Hur många kramar och tankar man än skickar så känns det så otillräckligt. Jag hoppas innerligt att du orkar resa dig upp än en gång...