Det räckte med att han såg mig på parkeringen så brakade utbrottet loss. Det var inget nådigt utbrott, både jag och bilen blev träffade av föremål innan det la sig för honom. Jag var tvungen att stanna vid vägkanten under ett av utbrotten, men så småningom och väldigt sakta kom lugnet tillbaka igen. Men det var jobbigt för honom, och detta var ändå en grej som vi andra kanske ser som en bagatell. Tyvärr går det ju inte att ha flera dygns framförhållning i schemat när en plötsligt blir sjuk. Det är sånt som händer och tyvärr inget man kan förbereda Turbo på. Ikväll har det varit lugnt iaf och det är skönt att han verkar ha landat igen.
Snart väntar sängen här och vi hoppas på en god natts sömn. Jag behöver ladda lite inför veckan som kan bli tuff. Tuffar igång redan i morgon och det kan säkert bli jobbigt, men tror ändå att det värsta blir på torsdag - vi får se.
Men så gulliga ni är i min omgivning, även om ni inte är införstådda i vad det handlar om. Har t o m fått presenter i brevlådan! Wow! Tack! Om du visste vad det värmde gott med din omtanke, goa du!
Allt går så mycket lättare med stöd från vänner.
Jag känner att jag måste poängtera här igen - det är inget dödligt eller farligt på det viset, det jag råkat ut för. Vet att många är oroliga för mig, men släpp lite på de tankarna. Jag klarar mig, även om det kan komma att bli jobbigt. Men jag vill ändå försöka hoppas på att det kan vända snart, även om det hittills gått utför.... Och spekulera inte eller försök gissa - tror det är en promillechans att ni gissar rätt eftersom det jag fått inte hör till de absoluta vanligheterna.
Kram på er ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar