måndag 9 maj 2016

Underbart... och spännande!

Det är som sagt en hel vetenskap innan man kommer iväg på en sån här resa (Skotlandsresan) när man lever i en familj som vår. Turbo måste alltid gå i första hand så vi hela tiden tillgodoser hans behov. Det är många detaljer att tänka på och mycket som är lätt att glömma. Men vi kom iväg och hade det hur gott som helst.

Det som känns oerhört skönt nu, är att Turbo har haft det kanonbra på hemmaplan med assistanskillarna. Vi hade Kent som bas och Erik körde sitt första dygnspass med Turbo. Turbo och Kent (och även Timmy) har ju camperat ihop nåt dygn tidigare så det var Turbo mer "van" vid. Men allt hade gått sååå bra och vi är överlyckliga att Turbo känt sig så trygg utan oss föräldrar. Erik jobbade ett dygn och Kent tog resten med avlösning på dagtid av de vanliga som jobbade dagspasset.

Kul hade de haft iaf - det märktes på Turbo när vi kom hem. Munnen gick på honom hela tiden och han berättade en del av det de gjort. Jag tror han kände sig stolt över att allt gått så bra. Kent hade bedyrat för Turbo att han kunde höra av sig när som helst så skulle det bara ta en timme så kunde han vara på plats om det skulle behövas.



Det är helt otroligt att det gått framåt som det har gjort med assistenter och Turbo. Nu har vi fem assistenter som kan jobba med honom, varav tre kan jobba nattpass om det behövs. Fantastiskt!!

Killarnas dygn avslutades med att Turbo skjutsades till korttids av Kent. Korttidsdygnen hade också gått väldigt bra. Förstår ni vad stort det här är?! Först tre dygn med assistenter hemma dygnet runt och sen direkt till korttids i tre dygn och allt flyter på fantastiskt bra. Vi känner oss lyckligt lottade att ha kommit så här långt!



Idag är jag lite spänd över hur Turbo är inombords. Kent har jobbat dagspasset idag och Erik är hemma nu tills kl 21. Jag och mannen håller oss alltså borta tills dess. Men vi har haft ett litet möte med Kent i em om lite andra frågeställningar som dykt upp. Han berättade då att han drillat Turbo "en aning" idag..... Spännande att se hur det landat i honom. Antingen har det gått bra eller också kommer det ut i.... utbrott. Vi får se! Jag hoppas förstås det gått bra, för vi diskuterade bl a om att vi snart ska pressa Turbo till lite utveckling som vi tror att han är mogen för. Spännande tider är det iaf!

Kram på er ♥

1 kommentar:

Nina sa...

Ja, tänk för några år sen, då det inte var att tänka på att någon annan skulle kunna ta natt/morgon-pass. Så har det gått så bra nu! :) Jag ryser lite. Såå härligt och jag vet ju vad det betyder för framtid och annan oro. Och vad härligt att Turbo själv känner sig nöjd och glad över att det gick så bra :) :) :)

Så blir man ju lite nyfiken på resten du inte skriver ut där i slutet... Retsticka! :P
P&K <3