Jag fick ju plötsligt ett hastigt telefonsamtal i söndags kväll som vänder upp och ner på Turbos tillvaro just nu. En av våra viktiga assistenter blir borta åtminstone hela denna veckan. Våra assistenter backar inte i första taget (de är otroligt ansvarskännande) så när han blir borta så förstår vi att det är på allvar! Även om jag kanske anat att detta skulle kunna bli en verklighet så vill man inte tro det. Jag hoppas förstås att allt ska bli som vanligt igen för alla parter, inte minst för assistenten.
Detta fick jag förstås berätta helt plötsligt för Turbo på söndagskvällen, utan att ha någon lösning att presentera eftersom ingen visste hur veckan skulle se ut. Inte ens måndagen var löst, så det var bara att sätta igång att jobba på en lösning. Men en assistent var bortrest och en annan hade precis gått på sitt nattpass (natten till måndagen) så ingen fanns till hands. Jag kontaktade Kent och vi konfererade lite. I sin roll som verksamhetschef, så såg han ingen annan utväg än att han fick ta på sig rollen som assistent för en dag helt akut. Tack och bock, även om det inte kändes 100 för mig när jag vet att han har annat att jobba med, men ändå den bästa lösningen för Turbo och det är han som vi får tänka på i första hand.
Även om Kent fortfarande är en av Turbos absoluta favoriter, så ställde den plötsliga omställningen till det för honom. Kent har inte ens varit i "stugan vid sjön" och jobbat nån gång, så inga rutiner hade han sett i verkligheten. Nu har Kent ett sätt som gör att han fixar det ändå, men för Turbo blir det en osäkerhetskänsla och nytt och plötsligt. Dagen gick bra och när Kent gick av sitt pass, tog Ove över. En lång dag och när jag och mannen kom hem kl 21 när Ove slutade, så märktes det på Turbos sätt att prata, att det varit en jobbig dag. Det var bara att invänta att det kom ut något. Stod vi för nära honom så kom det en spark eller två, så behörigt avstånd men ändå till hands var det som gällde för oss under kvällen.
Väldigt olyckligt så sammanföll detta med att jag, bara några timmar innan beskedet på söndagen, berättade för Turbo att Ove kommer att sluta som assistent. Det fick bära eller brista, det var tvunget att avslöjas innan Ove kom igår (måndag). Jag såg riktigt hur han stelnade till, men vi var ute på långtur med bilen efter att jag hämtat honom på korttids, och det gick hyfsat bra iaf. Vilken reaktion det blir av detta framöver är svårt att säga. Just nu cirkulerar nog den här osäkra veckan för honom och ställer till det tillräckligt. En olycklig kombination att vi avslöjar en uppsägning samtidigt som en annan ger besked om att den är borta en tid - men vad gör man? Det är inget någon råder över precis.
Inför berättandet om Oves uppsägning, så fick jag ett råd i en kommentar. Och nej, jag tar inte illa upp, ingen fara alls. :) Men kanske har jag varit otydlig, eller också missuppfattar jag dig - sorry isf. Det är alltså inte Kent som ska sluta - han slutade som assistent för länge, länge sen, så den processen är överstökad. Det är alltså Ove som ska sluta.
Tanken som du hade att Kent kunde berätta - den tanken hade vi inför förrförra helgen när han och Timmy var här ett dygn. Men tyvärr fanns inte tillfället. Det gäller nämligen att fånga Turbo i exakt rätt ögonblick när man ska framföra en sån här negativ sak. Infinner sig inte rätt tillfälle så är det bättre att vänta.
Din tanke var (om jag förstod dig rätt) att vi på det sättet skulle slippa utbrott eftersom vi föräldrar är frånvarande vid själva avslöjandet. Bra tanke, men det är inte riktigt så enkelt. Utbrott har han även när vi inte är med. I helgen hade Turbo t ex haft ett utbrott på korttids. För ett par veckor sen hade han ett stort megautbrott, även då på korttids, så vi har ganska färska bevis på att det inte bara kommer i hemmiljö.
Om vi nu bortser ifrån att en assistent blir borta denna veckan och koncentrerar oss "bara" på att Ove ska sluta, så kan det komma utbrott under en längre period pga det. Det kan sitta och gnaga i kroppen på Turbo och emellanåt rinner det över. Så det är inte bara i själva avslöjandetillfället det kan komma ut något. Allt beror på hur han oroas av förändringen. Jag hoppas förstås att det ska underlätta för honom i o m att vi kunde presentera en lösning för honom så han vet ungefär hur det kommer att bli efter att Ove jobbat sitt sista pass.
Det var lite förklaringar och tankar om det. Alla tips och råd är välkomna för ibland stirrar vi oss blinda i vardagen.
Nu ska jag bara tillägga en sak... Min första tanke efter att Turbo kommit hem från "stugan vid sjön" idag var.... "DET HÄR KAN BLI EN TUFF PERIOD!!!" Det första som hände när han kom innanför dörren var inte så trevligt, men jag ska försöka att bita ihop.... Och jag förstår honom förstås. Osäkerhet över hur länge den frånvarande assistenten blir borta och vi har inget svar att ge, gör naturligtvis att han blir väldigt orolig. :(
Nu tar vi en dag i taget - Kram, kram ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar