Jag hann väl inte mer än skriva klart det förra inlägget, så var det dags för utbrott från Turbo. Jag som nämnde i inlägget att han börjar få tillbaka harmonin igen. Och jag tror nog att det är så iaf, men i torsdags kväll tog tröttheten över och utbrottet var ett faktum när jag svarade honom lite fel vid läggdags. Han kom i säng efter lite utbrott och stök, men det tog lite tid.
Mitt svar till honom satt lite fel och sen blev det inte bättre av att han hittade ett inslaget paket som var till honom. Han tål inte att se paket ligga och vänta på ett tillfälle att ges till honom. Han tänder på alla sjutton av en sån sak. Vi brukar försöka att inte ha paket liggande så han ser dem, men nu råkade han titta just där det låg. Det är väl antagligen överraskningsmomentet som inte funkar alls för honom i ett sånt här läge. Som sagt, det är små detaljer som gör det....
Fredagsmorgonen var en trött morgon. Det var knappt jag fick upp honom ur sängen och det var tvunget att förhala tiden för hämtning med ca en kvart. Nisse fick fördröja sig lite efter vägen, så löste det sig.
Eftermiddagen och kvällen var assistent Oves pass här hemma. Jag förvarnade honom om att det var en trött kille han skulle jobba med, så visste han vilken nivå han skulle lägga sig på. När jag och mannen kom hem vid 21 så var det lugnt och glatt. Skönt att dagen ändå flutit på bra.
Turbo ville ut och åka bil senare på kvällen, så jag tog med honom på en liten tur även om jag bara ville slänga mig i soffan och inte göra mer den dagen. Men jag fick stanna och fota lite vid sjön i samhället och då blev jag också nöjd. :)
1 kommentar:
Jag har läst din blog nu några veckor och måste berätta hur imponerad jag är av ert föräldraskap, som vuxen med ADHD vet jag hur bara den diagnosen kan försvåra familjelivet.
Skicka en kommentar