lördag 18 juli 2015

Tråkigheter och underbarigheter

Hög tid för en uppdatering här, eller vad säger ni?

I tisdags morse lämnade jag Turbo på korttids och därifrån har jag bara hört ett enda litet ljud sen dess, och det ljudet var snabbt avklarat. Jag hoppas verkligen att det flyter på där som det ska och att det är lugnt.

Ett par timmar efter lämningen åkte jag och mannen iväg med tåget till huvudstaden. Här har vi njutit av både det ena och det andra, även om resan började tråkigt. När vi kom fram till Stockholm blev vi bestulna på mannens ryggsäck, mitt framför näsan på mig. Jag är arg på mig själv för att jag inte reagerade eftersom jag t o m tänkte tanken att situationen verkade skum! I ryggsäcken låg bl a en två veckor gammal iPad värd 7200:-, tågbiljetterna hem och en kamera (dock inte min). Fruktansvärt surt naturligtvis, men vi är ändå glada över att inga kreditkort eller någon mobil låg där.

Vi försökte skaka av oss den där tråkiga erfarenheten så gott det gick för att försöka njuta av resan trots allt. På tisdagkvällen tog vi oss till Skansen för att få se en skymt av allsången där. Det var förstås knökfullt med folk och det var inte mycket vi såg av det som hände på scenen. Tur att jag har hyfsat långa armar att sträcka upp ovanför publiken och en lång snabel på kameran att slänga ut. :) Darin och ett par andra artister fastnade på kameralinsen innan vi drog oss därifrån.

Under de fyra dygnen vi var i storstan hann vi njuta av solnedgångar....


.... många promenader... Här var en dag med rekordmånga steg..... och ja... vi var ganska slut den kvällen....

En annan dag åkte vi med båt ut till Fjäderholmarna och promenerade runt där innan vi åt lite gott. Jag provade på rökta räkor.... Supergott, tycker jag!

Nån drink slank också ner nån dag....

..... liksom lite mer god mat...

Här äter vi på Koh Phangan tillsammans med fina R.

R och jag gick alltså i samma klass tills vi var 10 år, sen skiljdes vi åt. Efter ca 40 år hittade vi varann i en autismgrupp på nätet för ett par år sen. Jag tycker det är lite fascinerande! Det blev en mysig och trevlig kväll där!

Jag vill inte förringa någon, men alla får ursäkta.... höjdpunkten var ändå att få mysa med finaste, goaste och underbaraste barnbarnet! Nu ca 7,5 veckor!

Under tiden som jag skrivit detta har jag fått indikationer om att Turbo tillsammans med en personal antagligen har en kanonrolig dag idag! Hoppas det går bra, dagen är ju inte slut än!

Kramar till er alla!

1 kommentar:

Nina sa...

Det förstår jag, att mötet med goaste barnbarnet var höjdpunkten på resan :) <3 Tråkigt att ni blev bestulna dock, men ni är lika positiva för det, liksom... :*
Vettu... Jag saknar dig faktiskt! <3
Önskar Turbo en fortsatt rolig dag/kväll och er en skön avslappning!
Kramen!