? ? ? ? ? ? ? ?

Idag hoppar vi av glädje i vår familj!! Samtidigt är jag och mannen som fågelholkar, vi fattar ingenting av vad som händer med Turbo just nu. Jag vet inte när han var så här harmonisk sist. Han är nämligen harmoniskare än harmonisk. Det visade sig verkligen idag då han självmant och med full iver följde med oss och träffade en del vänner. Detta har inte skett på 2,5 år!! Fatta vilken lycka att åka hela familjen och ha trevligt tillsammans på det sättet!

Allt skedde på Turbos premisser. Han hade själv att avgöra hur han ville göra och hur länge han klarade att vara med. Vi hade bestämt att han och mannen skulle avvika när som helst om det skulle behövas. Men de stannade lika länge som mig, dvs ett par timmar! Och han såg ut att trivas även om ansiktet var lite stelt stundtals. Vännerna blev glada över att se honom igen efter dessa år.....

Den här dagen hade jag inte trott att den skulle inträffa, eller iaf inte nu när han är 15 år, möjligtvis senare. Men kanske är det så att hormonerna i kroppen börjar stabilisera sig efter puberteten och han börjar mogna och bli mer vuxen.... Eller.... vad är det annars som händer? Ja, som sagt, det lär visa sig - just nu är vi bara glada!

Resten av dagen har också gått bra så Turbo verkar ha klarat bravaden utomordentligt fint tack vare den lugna perioden han är inne i nu. Vi njuter för fulla muggar och vet samtidigt hur lätt och snabbt det kan ändra sig - men såna tankar förtränger vi och lever i nuet i stället.

Snart sovdags! Kram på er alla ♥