Det var en korttidshelg och den satt fint! Den kom verkligen i rätt tid. Oj, vad vi behövde det efter veckan som varit! Jag körde Turbo till korttids mitt på dagen på fredagen och lämnade honom där. Lämningen gick bra och det var den nya Valle som tog emot. Det var hans första hela dygn med Turbo och som säkerhet fanns den vane Tom på det "stora" korttids vägg i vägg med Turbos egna rum. Det var bara att kalla in Tom om det skulle behövas, men jag tror de klarade dygnet på egen hand.
Dimma över fabriksområde |
Däremot fick Axel se sitt första utbrott från Turbos sida när han jobbade nästa dygn. Det märks att Turbo inte tål mycket just nu, men jag tror Axel fixade det ganska bra trots allt.
Tom tog sista dygnet och det hade gått utan utbrott. Jag hämtade hem en glad men trött kille i morse.
I onsdags (den där katastrofdagen) fick jag hämta Turbo på skolan vid lunchtid, sen har han inte varit i skolan efter det. I morgon är det tänkt att han ska gå igen, men tyvärr har de inte hunnit ordna upp allt i miljön runt honom. Lite skeptisk är jag..... måtte det gå bra!
Jag och mannen hade iaf en skön helg med en hel del innehåll. Fredagskvällen hade vi bokat med ett par goa vänner. Vi var ut och åt med dem och sen fortsatte vi hem till dem och myste en sväng.
Lördagen varvade vi här hemma med lite nytta och lite slappa. Vi klämde också in en skogspromenad. Härligt!
På söndagen hade mannen ett uppdrag att genomföra inne i stan så vi åkte de milen in dit. Samtidigt blev vi bjudna på lunch hos ett par härliga vänner. Och de råkade ha två stycken rottweiler ;) Hur mysiga som helst, men samtidigt mycket mäktiga och imponerande djur. (Det blev mycket hundar denna helgen.)
Idag hämtade jag som sagt hem Turbo tidigt i morse från korttids. Sen var jag hemma några timmar med honom tills mannen löste av mig. Då stack jag iväg på ett möte med assistansbolaget och vår assistent Kent. Nu äntligen ska vi få ordning på Kents tider så han kommer att ha hand om Turbo en gång varje vecka. Då får vi struktur på det hela så Turbo slipper undra när han kommer nästa gång.... Tror det blir bra för alla parter.
Kent var här hemma hela eftermiddagen hos Turbo sen och jag passade på att jobba. Behövdes verkligen. När jag kommer hem på kvällen då det är dags för Kent att avsluta så möttes jag av glada killar. Så härligt att se! Turbo var nämligen väldigt trött idag så det hade kunnat se annorlunda ut.....
Mina reflektioner över vad som hände förra veckan kvarstår. De kommer i skrift här bara jag fått samla mig lite...
Kramar om er alla ♥
1 kommentar:
Åh, vad glad jag blir att Kent kan vara med Turbo varje vecka! :) Skönt när det händer lite positivt runt honom nu när han har det kämpigt med anpassningen i skolan. Hoppas dom kan lösa det snarast, så han får må så där bra igen!
Kramar om!
Nina
Skicka en kommentar