Tufft, tuffare, tuffast!

Ja hörrni kära läsare! Här har det varit tuffa dygn, mycket tuffa, med väldigt våldsamma utbrott. De värsta i Turbos historia! Mannen tyckte det var konstigt att jag inte bröt ihop totalt igår, men på nåt sätt så håller jag mig flytande och upprätt fortfarande, men visst tog det rejält på krafterna.

Många tusenlappar har gått sönder.... jag vill nog egentligen inte veta hur många....

Under mitt ritprat med Turbo igår eftermiddag så kom det fram en grej som både jag och mannen fick en ordentlig aha-upplevelse av. Jag ska förklara det sen, men jag kan väl konstatera att man lär så länge man lever här i Diagnoslandet!

Vi har som sagt fått aha-upplevelse, men också många frågetecken har vi fått. Hur kunde det bli så här, helt plötsligt??

Mer än så här blir det inte för idag. Jag ska samla ihop tankarna så småningom och berätta det jag kan och vilka reflektioner jag fått. För det snurrar rätt många såna i huvudet nu.

Jag önskar er en fin kväll! Kram på er ♥