Vi har precis kommit hem efter att sonen varit på "fritids". Maten står i ugnen och jag passar på att skriva ett snabbt inlägg medan sonen sitter en stund med annat för en gångs skull. Jag ångrar mig så, att jag inte skrev av schemat i morse. Han känns nämligen som en tickande bomb idag. Något stort (för honom) är fel. Inte lätt att reda ut om man inte kommer ihåg schemat. Jag måste ju spalta upp dagen och han får kryssa i glad eller ledsen gubbe på alternativen. På det sättet kan jag kanske klura ut vad det är som blivit fel. (Skrev om tillvägagångssättet i ett tidigare inlägg.)
Resten av den här dagen gäller det att gå på tå för honom och försöka lotsa honom så gott det går. Jag var inte riktigt på humör för det men det är bara att bita ihop som vanligt, och sätta sig själv åt sidan.
När jag handlade tidigare idag så köpte jag mig en blomma som uppmuntran. Den behövs verkligen en dag som den här, återstår att se om den hjälpte....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar