Det känns nästan som att vi kanske behöver ligga i startgroparna för att kämpa för sonens bästa framöver. Han går ut 5:an nu i juni och har 6:an kvar att gå på ortens lilla skola (ca 150 elever).
Sen finns högstadiet i centralorten och är betydligt större och rörigare. Vi har som jag skrivit tidigare träffat rektorn för högstadiet för att informera om sonens behov. Hon måste få tid på sig att antingen ordna miljön runt honom eller också fiska fram en annan skola. På det sista mötet så antydde hon att hon skulle få svårt att anpassa miljön på den ordinarie skolan. Men inget besked ville hon ge förrän hon forskat lite mer.
Enhetschefen för korttids i kommunen stöttar oss och är med på de här mötena. Pratade med henne idag, då hade hon ringt till rektorn för en specialskola som ligger ca 1,5 mil från oss. Vi har egentligen hoppats på att den skolan ska vara perfekt för sonen. De har 5-6 elever i en klass där. De flesta elever de tar in har AS och ADHD.
Men rektorn hade gett henne ett blankt NEJ! Han menade att det är den ordinarie skolans sak att anpassa efter elevens behov!!! Vilket konstigt svar av en som ändå måste ha stor insikt i vad de här barnen behöver. Skolan ingår i ett s k HVB-hem och därför måste ärendet gå genom socialtjänsten...men han skulle fundera och återkomma.
Min åsikt är den att även om den ordinarie skolan anpassar sonens klass till att vara bara några få elever, så finns det så mycket annat som måste tillrättaläggas för att det ska vara ok. T ex måste alla som jobbar med honom ha rätt förståelse för autismproblematiken, annars fungerar det ändå inte.
Sonen klarar inte heller av den miljö som är på en större skola, jag tänker då både på korridorer och matsalen. Den enda lösning som jag kommer på, är om det finns nån byggnad på sidan om där sonen kan genomföra hela sin skoldag.
Alternativen som finns om inte den tilltänkta skolan kan ta honom... ja, vad är det? Att skicka iväg sonen många mil bort och han sover borta hela veckan känns väldigt främmande - han kommer att vara bara 13 år när det börjar.
Men att skicka honom till den vanliga högstadieskolan i kommunen i den miljön.....usch, jag bävar.... vi kommer att hamna i "träsket" igen med utbrott många gånger varje dag, som det var innan den nuvarande skolgången var uppstrukturerad. Och då kommer ingen eller inget att vara helt runt honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar