Idag tog jag en långtur bort till assistansbolagets kontor. Jag behövde skriva på ett papper, så det var bara att bege sig dit. Men vilken tur jag hade som kom fram och som kom hem igen. Totalstopp på vägen pga olycka och det visade sig vara en fruktansvärd plötslig blixthalka. Det hade lika gärna kunnat vara jag som råkat ut för olyckan, för det var riktigt förrädiskt. Tror inte jag varit med om nåt liknande nån gång. Huh....
Väl framme på kontoret blev jag som vanligt väl emottagen. Vet ni att ni är för goa och underbara därborta, allihop?! Även om jag saknar den där "skräddarsydda detaljen" förstås...... (den som vet, den förstår.... Hehe, f´låt, men kunde inte låta bli. 😆)
Hem kom jag igen iaf, och jag är glad och tacksam för det! Jag kom hem med andan i halsen, precis minuterna innan jag skulle lösa av assistent Nisse. Han tecknade till mig att det varit lite dallrigt och oroligt i Turbos kropp idag. Jag fick en förklaring av Turbo på sms sen.....
Jag får säga det att Turbo är fantastiskt duktig på att uttrycka sig i skrift. Han har svårt att prata om sina känslor och vad han tycker och tänker, men däremot går det helt fantastiskt för honom att beskriva det i sms. Jag fick ett lååångt sms från honom idag om en grej som tryckt honom länge - stackar´n! Men nu fick han äntligen ur sig det med hjälp av bokstäver och jag upphör aldrig att förundras över hur bra det blir när han skriver. Man förstår verkligen hur han tänker när man läser orden han skriver. Men tänk att det ska vara så svårt för honom att uttrycka det i ord när man pratar. Sen laddar han alldeles för länge inför att skriva av sig. Men bra att det finns ett sätt att förmedla sig, när han väl kommer till skott. Men innan dess är det mycket oro i kroppen, tyvärr.
Nu väntar bingen för lite sömnladdning!
Kram på er ♥
1 kommentar:
Tur att du höll dig på vägen !
Härligt när man äntligen får fram känslor och så tacksamt att han fixar att uttrycka sig när han skriver ! Kramar i massor.
Skicka en kommentar