Goa Turbo!

Vi är fortfarande glada och överraskade av hur bra gårdagen gick! De måste ha fått speciella band mellan sig, Turbo och stödfamiljen. Och det förstår man ju, sju år är en lång tid då de träffades en helg varje månad. Men att Turbo skulle sitta med oss så länge som han gjorde - nej, det hade vi verkligen inte trott!

Idag var det så dags för korttids igen. Lite pirrigt och oroligt var det på förmiddagen, men det är inte så konstigt. Han har ju inte träffat någon av korttidskillarna på ett bra tag nu i o m att vi har semester. Men han kom iväg iaf och gjorde det han skulle innan. Han var med på noterna och gjorde sig i ordning i hyfsad tid men med lotsning av mig förstås. Lämningen gick bra och nu är det två vikarier de närmaste tre dygnen, därför var det nog extra pirrigt, tror jag. Men det släpper bara Turbo landar på plats.

Turbo var så söt på förmiddagen idag. Han började prata om resurspersonen Tina idag, hon som varit hans trygghet på skolan innan hon blev sjukskriven. Hon har varit borta några månader nu och han undrade nu hur det går för henne. "Om hon inte är frisk än så vill jag att hon inte ska tänka på skolan eller mig eller något om att jobba. Hon ska bara koppla av och försöka bli frisk igen!" Gullig kille som bryr sig om henne och tänker på henne!
Ha det nu så gott i sommarvärmeböljan! Jag längtar efter regn jag.... Kram på er <3

Skickat via Blogsy

Stödfamilj på besök

Lite funderingar har vi haft, mannen och jag, över hur den här dagen skulle avlöpa. En del annorlunda grejer stod på schemat som vi tänkte genomföra. Men morgonen gick väldigt bra och det säkert tack vare att vi inte hade så mycket "lös" tid över när vi klev upp ur sängarna. Assistent Nisse var inbokad här redan klockan tio så väntan blev inte alltför lång.

Under de fyra timmarna han var hos Turbo så passade jag och mannen på att uträtta lite ärenden. Vi åt en liten lunch på en ort lite drygt en mil hemifrån. En liten mysig byakrog där vi aldrig ätit förut, men som vi nu passade på att göra. Man hade också en liten utställning med foton som handlade om en liten, liten by däromkring. Lite charmigt och trevligt att strosa där en stund.

Sen var det väl dags att dra hemåt igen och fixa lite kaffe. Vi skulle nämligen få gäster! Kanske inget ovanligt i standardfamiljer, men jag minns faktiskt inte när vi hade gäster sist när Turbo var hemma! Det funkar ju liksom inte. Men idag hade vi bestämt att det skulle ske. Det var inte vilka gäster som helst, utan det var den familj som var vår stödfamilj tills för tre år sedan då det blev ett avslut med dem. Turbo har inte träffat dem sen dess. Men Turbo skickar sms till dem ibland och när jag och mannen träffade dem för några veckor sen så pratade vi om att försöka få till en träff med Turbo.

Vi spånade lite hit och dit och vi pratade även med Turbo för att känna honom på pulsen lite. Vad skulle han tycka om att träffas? Var skulle de träffas? Skulle de göra en utflykt eller vara hemma? Turbo fick vara delaktig i beslutet och han tyckte att en fika här hemma var lagom. Vi bestämde att vi skulle fika ute på verandan för då kunde Turbo komma och gå som han ville och sitta inne vid datorn om han tyckte att han behövde gå åt sidan. Jag och mannen var beredda att dela på oss ifall det skulle behövas. En skulle isf ta hand om gästerna och den andra Turbo.

Men jag och mannen tittade på varann ibland.... i drygt två timmar satt Turbo tillsammans med oss och vi pratade och skrattade.

Naturligtvis hade han och familjen en hel del gamla minnen att prata om och de är så lättsamma och goa med Turbo. Det blev en riktigt härlig stund därute även om man såg i ansiktet på Turbo hur han försökte anstränga sig för att vara social och "hänga med". Men han var samtidigt så glad över att ha träffat dem igen. För tio år sen började Turbo vara hos stödfamiljen en helg varje månad och så fortsatte det i sju år, så det var en lång period under Turbos uppväxt - en speciell epok i hans liv.

De fick sig förstås en lektion i programmering också!!

Det var det det och vi är nöjda och glada med dagen - den blev väldigt lyckad! :) Hoppas ni alla andra också har en bra dag ♥ Kram på er ♥

Lite stökigt

Ytterligare en vacker dag har vi haft under vår semester här! Otroligt vilken sommar vi fått och vi njuter av vädret som aldrig förr. Inte för att vi sitter i solen mycket men det är så härligt att man kan gå ut och ta sig ett dopp i poolen när som helst här. Tyvärr är det dåligt med badandet för Turbos del än, men jag hoppas det lossnar. Han har alltid gillat poolen förut om åren.

I morse var det som vanligt lite rörigt här hemma. Och idag tog det extra lång tid innan Turbo landade i sitt. Det var allmänt stökigt under några timmar och så lång tid brukar det inte ta. Men jag tror det är morgondagen som spökar lite för honom då den kommer att innehålla lite ovanliga saker. Vi får se hur det går och i morgon bitti lär det kanske inte bli så lätt.... Vi måste gå igenom schemat för morgondagen en extra gång i kväll så får vi hoppas det blir hyfsat.

Nu tänkte jag spinna vidare på några tankar jag fick i Ninas kommentar igår.
Nej, jag åker inte heller ensam med Turbo på resa så där som mannen gör. Jag skulle inte heller palla med det, precis som du skriver om att åka med Sandra ensam. Skulle Turbo få ett utbrott när jag är ute med honom bland en massa folk så skulle jag stå mig rätt slätt nu när han är så stor. 190 cm tar man inte bara under armen och bär iväg..... Däremot kan jag göra små korta välplanerade besök inne i en affär här hemma med honom om jag är säker på att han är i bra balans.

Du var också inne på detta med Turbos kommentar om att skrivbordet blev fult när jag målade det i vitt och svart. Ja, det är nog en sån där kommentar som Turbo kommer med när han är orolig eller det är något som stör honom. Och ett klart störningsmoment blir det för Turbo när skrivbordet inte har sin vanliga färg när han kommer hem. Men som sagt, nu ska jag ta det lite lugnt med att måla om flera möbler i det där rummet. Det får bli några brädor i panelen nästa gång han är borta så får det vara bra så. Det måste sakta men säkert gå framåt nu, känner jag. Det får inte bli för mycket varje gång Turbo är borta.

Nu får vi nog ta och göra kväller här snart, tror jag. Godnattens och sov gott alla som är här och läser ♥

Sommarlovsrutiner....

En hyfsat lugn dag har vi haft här idag också. Det är fullt fokus på Turbo på morgonen för att få det att flyta så bra det bara kan. Vi har lärt oss en del knep, men ändå funkar det inte fullt ut. Det är bara att ta, vi gör det bästa av den situationen. Som väl är så lugnar det ner sig efter nån timme och sen går allt bättre.

Om man räknar bort att inte de första timmarna på dagarna är så bra, så njuter vi faktiskt av sommarlov och semester. Lite ovanligt, för det har inte varit så på alla år, tror jag. Men den här sommaren har inte känts lika gruvsam som det har känts förut. Antagligen beror det på att vi upparbetat en rutin, vi vet i förväg hur sommaren ser ut och vi har lärt oss att det fungerat bra. Avlastningen på korttids fungerar jättebra nu när Turbo har sin personal där som han trivs så bra med. Vi har också två assistanskillar här hemma som han trivs ypperligt med, så det är en bra avvägning för Turbo. Dessutom blir det ett avbräck i o m att mannen åker iväg med Turbo under några dygn varje semester.

Men visst, mannen är sliten efter dessa dygn de varit borta. Att ensam ha hela ansvaret för Turbo och assisterandet under så här pass många dygn, det sliter på en och dessutom är det jobbigare att vara på bortaplan och även att ha folk omkring sig stora delar av tiden. Mannen gör verkligen ett jättejobb när han tar med Turbo bort så här!

När de kom hem såg förstås Turbo att jag målat lite igen. Nina undrade hur Turbo reagerade på det och det hade jag förstås glömt att skriva ut här. Ja, inte var det snyggt, enligt Turbo. Men det var väl en väntad kommentar.... Inget utbrott har det blivit pga det iaf. Och då är jag ganska nöjd. Men jag känner väl att han nu måste få vänja sig vid det här innan jag fortsätter måla någon mer möbel i rummet. Att jag målat tre brädor  i panelen på var sida av barbordet, det har han nog inte ens märkt så det känns ok.

I kväll känns det som om Turbo börjar bli mätt på att ha sommarlov och speciellt när han är borta från korttids också en period på några veckor då vi har semester. Han längtar efter korttids och jag tror också han längtar efter skolrutinerna. Nu blir ju skolan lite annorlunda när den drar igång i augusti, men det är ju en annan femma. Den dagen den sorgen och det tar vi då.....

Godnattenskramen till er alla ♥

Träning

Här kommer det ett snabbt och kort inlägg från mig för stunden. Det kommer mer senare. Jag måste träna lite på att blogga från iPaden så jag inte glömmer bort det helt.
Jag kan passa på att visa er vilken underbar stund jag fick för mig själv igår i poolen. Sent på kvällen och helt ensam med månen kunde jag ta mig ett dopp. Njutbart kan jag lova! Vi bor så härligt till att två av sidorna av tomten gränsar till ängar. Läkande och rogivande!

Ha en fin dag alla som tittar in här hos mig <3

Skickat via Blogsy

Hemkomst och känslostormar!

Nu är resenärerna hemma igen, en dag tidigare än beräknat. Jag fick lite bråttom att måla sista lagret med färg på skrivbordet m m på lördagen. Igår (söndag) var jag uppe ganska tidigt för att ställa i ordning allt jag dragit till, det blir stökigare än man tänkt sig av att måla lite grand. Sen var jag iväg och träffade lite vänner på förmiddagen och lunchtid. Jag kom hem ungefär samtidigt med mannen och Turbo.

Någonting hände ju med Turbo på fredagskvällen, men vi vet inte vad. Helt plötsligt fick han väldigt ont i halsen och blev tjock i halsen. Som han sa iaf. Det är lite svårt att veta hur han känner det och man kan inte fråga för mycket för då leder det bara till utbrott. Mannen funderade och ringde mig och vi konfererade lite och jag ringde sjukvårdsupplysningen också. Vi tyckte väl båda att det var högst osannolikt att han fått i sig nötter, han är nämligen allergisk mot nötter, men helt säkra kunde vi inte vara. De hade fikat tidigare under dagen men varit noggranna och frågat för säkerhets skull och kakan var ok. Efter en del dåligt mående och lite ilska från Turbos sida så lättade det framåt kvällningen, men då hade hemlängtan blivit för stor så de bestämde sig för att rulla hemåt på söndagen.

Trötta var de båda två, men jag tror de hade haft skoj med många upplevelser.

Turbo fick en ny vän genom mannens barndomskamrat

Kusin och Turbo på äventyr

Rena fotoparadiset besökte de (utan mig :P)!

Det var den resan det! Och jag tror faktiskt det var den mest lyckade resan hittills, sedd ur både mannens och Turbos synvinkel.
Tyvärr fick vi ett rejält utbrott här igår eftermiddag! Man kastas tillbaka in i vår riktiga vardag med dunder och brak ganska omgående. Det blev en ordentlig känslostorm här och jag förstår att Turbo hade det jobbigt och svårt. Den ena katten rymde nämligen och det var Turbo som upptäckte det. Vi har svårt för att hitta en sele till Felix som sitter bra och som han inte tar sig ur. Det är inte det att han försöker smita hela tiden, utan det bara blir så när han håller på och leker och upptäcker världen. Han är nyfiken på allt och leker med allt!

Samtidigt som både mannen och jag behövde leta efter Felix så måste någon ta hand om och försöka lugna Turbo. Klona sig kanske?? Som tur var så hittade mannen katten efter bara några minuter på grannens tomt. Skönt det för jag vet inte hur Turbo skulle klara om katten försvann....

Idag fungerar det bättre här och Turbo känns lugnare. En skön natts sömn har han fått. Morgonen var aningen stökig men så brukar det ju vara när vi är hemma alla tre. Efter att medicinen verkat så brukar det lugna sig, så blev det idag också. Dagen har varit lugn trots att vi alla har varit hemma mesta delen av tiden. Mannen var iväg ett par timmar bara, men då undrade Turbo ideligen när pappa skulle komma hem igen.

Ha det gott i sommarvärmen, för här är det iaf hett! På återseende kära läsare ♥

Troligtvis avbruten resa

Vad fort dagarna går här! Men så är det när man har lite och greja med..... Jag masade mig väl iväg på cykeln till jobbet igår även om det inte alls kändes kul att sätta sig på kontoret i semestertider, men jag behöver göra det en eller två gånger i veckan och hålla efter lite. Försökte mysa lite i min ensamhet igår kväll och åt lite gott och började titta på en film. Men filmen var så tråkig så jag såg inte färdig den.

På förmiddagen idag tog jag bussen in till stan. Det tar en dryg timme innan man är framme, men det var helt ok. Direkt gick jag till turistbyrån och hyrde en cykel för 50:-. Jag behövde nämligen ta mig en bit till den affären jag skulle in på. Och för att det skulle gå snabbare så var det värt de där kronorna och cykla den biten. Tyvärr hade de inte det jag skulle ha, så det kändes surt värre!! Men, men, jag cyklade in till centrum igen och åt på Subway. Jag bara älskar deras röror som de har i bröden och det blir inte ofta tillfälle att äta dem så jag passade på. När nu mitt ärende gick fortare än väntat så tog jag snart bussen hem igen. Men jag fick en halvtimme över innan bussen skulle gå, så jag gick runt och fotade lite.

Jag upptäckte att stan är otroligt vacker!

Till på köpet så kom det ett brudpar i parken där jag gick så de fastnade de med :)

Nu har jag fått lite rapporter från resenärerna här ikväll. Det ser ut som de kommer hem vid lunchtid i morgon i stället för på måndag. Turbo hade visst råkat ut för något, men jag tror inte det var så allvarligt som de först trodde. Blev lite orolig över hur Turbo skulle klara att må dåligt på bortaplan när man vet hur arg han kan bli vid såna tillfällen.... Stackars mannen som är på bortaplan och ska fixa det ensam! Men jag fick sms för en stund sen och då hade det lugnat sig, så jag hoppas faran är över. Bara att hoppas att Turbo får sova gott i natt så kanske han är ok i morgon.

Jag har iaf provbadat poolen som mannen gjorde i ordning innan de åkte.

Det var fortfarande för kallt i vattnet då, så mannen badade inte (och inte Turbo heller). Men efter de senaste dagarnas värmebölja så var det så pass varmt så t o m jag kom i idag. Riktigt gott var det.

I morgon får jag gå upp lite tidigare än jag tänkt för jag måste ställa i ordning här hemma efter måleriet. Jag har målat den sista omgången i kväll här och det får ju inte se så där stökigt ut när Turbo kommer hem. Då går han väl i taket för att jag ställt till det.... Det räcker ju för honom att jag målat om lite....

Nu ska jag försöka mig på lite kockeri. När inte mannen är hemma så får jag ju försöka bäst jag kan själv.
Kram på er i sommarnattsvärmen ♥
PS. Måste ju tacka för att ni gör avtryck här på bloggen genom att kommentera! Det är så kul med de där orden som står där, de gör mig glad ♥ :)