lördag 2 december 2017

Utpumpad

Tack för er respons på mitt förra inlägg. Sista ordet är inte sagt än angående problematiken på korttids och jag lär återkomma om det. Under tiden kommer en provisorisk lösning att börja i nästa vecka. Ska förklara för er när jag har svart på vitt att det blir som vi planerat. Turbo är fortfarande lyckligt ovetande om strulet.

Veckan har rullat på här och mötena har fortsatt. I onsdags kväll hade jag ett möte med "lillebror" igen. Det är intensivt nu... och ganska tufft med den "match" vi går. Det är både tårar, ilska, skratt, en hel del allvar, men även skämt inblandat annars överlever man inte. Som sagt, en tuff match, men jag är född envis och det är ett MÅSTE att vi ska lyckas, nåt annat finns inte på kartan.



Sen kom torsdagen och då strejkade min kropp helt och hållet. Det var längesen jag var så utpumpad som jag var då. Mötet tog hårt.... men det är inte konstigt, då vi avhandlade en hel del saker varav vissa var jobbigare än andra. Mentalt slut, kan jag säga!
Mannen har mer än väl godkänt detta "projekt", men valt att ställa sig lite på sidan om eftersom vi båda inser att jag är den som är lämpligast som drivande person här, tillsammans med "lillebror". Vi har kastat oss in i en grej där jag måste vara den drivande personen - helt och hållet emot min personlighet, så det är extra tufft för mig. Men nu finns ingen reträttväg utan vi måste fullfölja det vi påbörjat... eller jo, reträttvägar finns det väl alltid, men det skulle verkligen inte bli så bra i det här fallet.

Så kan det vara, men nya tag igår och efter att ha pratat igenom ytterligare en detalj med "lillebror" så kände jag att jag kunde lägga allt jobbigt åt sidan, iaf för stunden. Därmed kunde jag slappna av och kände mig efter hand piggare.



Mannen har varit bortrest i jobbet under ett par dygn, så vi har fått pussla lite här hemma. Jag blir lite strandsatt med Turbo när jag inte har någon bil. Det är nästan ett måste att ha bil tillgänglig när man har hand om Turbo. Det märks på honom också att han blir osäkrare vid såna tillfällen. Vi borde absolut ha två bilar för att minimera risken för utbrott hos honom. Det har hänt att bristen på tillgång på bil, har orsakat utbrott.

Nu är han iaf på korttids sen igår em. Igår kväll när jag kom hem från jobbet så kändes det sååå välbehövligt att huset var tomt, så vi slapp gå och spänna oss för vad som kunde hända och vad vi behövde rycka ut på. Dessa korttidsnätter är så välbehövliga för oss. Det går inte att beskriva känslan av att kunna slappna av helt och hållet i soffan eller var man vill vara. Efter den här veckan var känslan helt obeskrivlig!

Idag var det dags att ta iväg katterna på vaccinering. Vi har under de senaste åren varit bortskämda med att det kommer en veterinär till vår lilla håla. Där är det drop in, så det har varit väldigt smidigt. Vår ena katt vill absolut inte åka bil, så detta är en kanonbra lösning.



Nu är det snart kväll och då ska vi iväg på lite roligheter.

Önskar er alla en fin lördagkväll! Kram på er! 💗

1 kommentar:

Trötter sa...

Verkligen bra kämpat av er! 🤗💜