Rörd

Det blev ett långt inlägg här igår, men några rader ska jag pränta ner idag också. Tack för den respons jag fick på inlägget igår! Alltid lika roligt när ni läsare uppmärksammar det jag skriver!
Annette skrev i en kommentar och hoppas att vi har avlastning, och jag kan lugna dig med att det har vi. Både i form av korttids några dygn/månad och även i form av assistenter till sonen. Utan detta vet jag inte hur vi skulle hållit oss flytande...

Idag har Turbo varit trött. Det började nog vid lunchtid i skolan om jag förstått det rätt. Direkt när han kom hem sa han att han inte orkade med någon utomstående assistent hos sig. Så Nisse fick en ledig eftermiddag helt plötsligt. :) Så kan det vara ibland och Turbo sa senare att han verkligen behövde vila lite. Han var inte orolig på något sätt, så eftermiddagen har varit lugn och fin.

På seneftermiddagen tog jag sats och inledde ett lite allvarligare samtal med Turbo. Jag har laddat ett par dagar och behövde ta upp ett visst ämne med honom. Jag såg riktigt hur han mulnade och blev gravallvarlig, men med fingertoppskänsla så gick det att vända och vi hade ett fantastiskt samtal. Jag blev rörd av hur jag nådde honom så jag fick faktiskt torka en tår i ögonvrån. Det är sån underbar känsla när man når in och berör honom på det sättet - obeskrivligt! När vi pratat färdigt gav vi varann en kram och kände oss nöjda båda två, tror jag. Härligt!

Nu säger vi godnatt och sover och ser fram emot en ny spännande dag! Det blir nog en lång dag i morgon.... Kramen till er alla ♥