Mycket har hänt idag!

Oj, vad det händer grejer här idag!! Men mer om det senare. Jag kan börja med att rapportera att Tom fick med sig Turbo till nya skollokalerna igår under fritidstiden. De kikade runt där och allt verkade lugnt och bra. Nu var de ju ensamma där och det var väl bäst så, kan jag tro. Jättebra att det gick att gå dit med Turbo så han får en sakta invänjning. När jag gick igenom bilderna med Turbo så sa jag till honom att han får gärna vara delaktig och möblera om om han tycker det skulle vara bättre. Men han verkade inte ha så mycket att protestera om. Han sa att det inte var bra när jag pratade med honom på kvällen, men inga vilda protester iaf. Självklart känns det för honom att det blir en förändring, men det är iaf inte någon katastrof i nuläget.

Nästa vecka ska de gå ett steg till i invänjningsproceduren och jag håller er underrättade om hur det går. Det blir säkert en spännande vecka!

I morse var det höga förväntningar hos Turbo redan från start. Vi beredde oss på en orolig morgon, men det gick hyfsat även om vi fick ligga i ordentligt i assisterandet, mannen och jag. Assistent Kent skulle komma kl 10 och ta hand om Turbo hela långa dagen. Turbo fick landa lite med Kent här hemma en liten stund, sen begav de sig iväg på en utflykt. De har fortfarande inte kommit hem..... Jag har iaf fått några rapporter om att de har kul! Ska berätta i morgon vad de varit ute på. Spännande att se hur trött Turbo är efter det här :)

Jag och mannen fick oss alltså en "gratis" ledig dag här hemma och vi har fått en hel del gjort. Jättehärligt! 
Mannen har på ett dygn byggt en kattgård! Eller, det är egentligen en öppen veranda som han gjort väggar av nät och även tak med nät. 

Vi har ju haft problem med Felix att han inte passar i någon typ av sele, det funkar helt enkelt inte så nu ger vi honom inte någon mer chans utan nu får det bli kattgård om han vill vara helt ute. Kanonbra blev det för nu kan de gå ut från den inglasade och innätade verandan till kattgården hur de vill. De kan alltså själva bestämma om de ska vara under tak eller ute där det är helt öppet, förutom nätet då. Så nu får de faktiskt vara nöjda! 

Häromdagen fick jag mig en snilleblixt också. När jag var nere i källaren så landade mina ögon på en ljuskrona i smide som vi brukar använda när vi bastar. Nu fick jag den idén att jag kunde sätta den i matrummet ovanför barbordet. Jag saknar lite lyse där ibland när jag sitter därinne när Turbo håller på med datorn och jag behöver vara lite nära. Men varför inte använda den, tänkte jag. 

Sen när jag funderade vidare - varför inte sätta ihop den med en lampa också! Jag och mannen var in till en mysig liten butik i vår lilla håla på förmiddagen idag för att titta om det fanns någon lämplig. Tjejen där i butiken gör egna lampor av gamla återvunna glasgrejer. Det kan nästan vara vad som helst.... Så jag köpte denna:

Och så här blev det ihopsatt!

Helmysigt i min smak. Och det blev ett steg till i förvandlingen av matrummet till svart och vitt! Tyvärr hann jag inte måla några plankor i panelen under dagen, men det får bli nästa gång Turbo är på korttids. 

Ja, så har det varit idag och vi är nöjda med dagen. Nu väntar vi på att utflyktskillarna ska komma hem om en stund. Säkert är de trötta båda två, vi får se.
Lite funderingar från Nina i en av kommentarerna innan här, kommer jag att svara på i ett senare inlägg, förhoppningsvis nästa inlägg. 

Kram på er så länge ♥

Inferno och kaos

Tyvärr blir det fortfarande sena kvällar för Turbo. Det är hopplöst att få i säng honom i tid, men, men, nån gång ska vi väl ha vänt tillbaka till bättre tider igen.
I går morse var Turbo t o m sur och det blev nåt litet småutbrott. Han skulle inte till fritids.... Men han kom dit iaf. Jag undrade lite om förväntningarna inför kvällen när assistent Kent skulle komma, var lite för överväldigande - men jag vet inte. Turbo hade iaf sett fram emot den stunden och väntade och väntade.... Till slut var klockan slagen då Kent kom och de fick några roliga timmar tillsammans. Bl a hade de badat i poolen en timme och plaskat runt :)

Men sen.... när det var dags för Kent att åka.... då brakade det löst ordentligt!! Jag tror att för de allra flesta av er, kära läsare, skulle det ha blivit en chock att se infernot som blev här igår kväll. Av hänsyn till Turbo tänker jag inte lämna ut detaljer här, men det var verkligen inget "bra" utbrott! Det var det värsta på mycket, mycket länge, men det var en liten naturlig sak som i våra andras ögon är en bagatellsak, som utlöste det hela! Det var lite hett där, så jag hade inte ens en tanke på att fota eländet efteråt heller.... Men vi städade upp spillrorna när Turbo kommit i säng sen och det enda som är kvar är att försöka laga soffbordet som gick i delar.... :(

Ja, så kan det vara och jag hoppas innerligt att detta "bara" beror på övertrötthet hos Turbo. Eller jag vet inte... beror det bara på trötthet så är han ju väl känslig och det är inte bra det heller så jag vet faktiskt inte vad som är bäst. Men kanske spelar det in att skolpratet kommit igång här - han ser ju skolstartsdagen på schemat nu. I o m det så drar det ihop sig till en massa förändringar också (byte av skollokaler och byte av skolpersonal).
I morse beslutade jag iaf att låta Turbo sova nästan en timme extra innan jag väckte upp honom. Jag meddelade fritids att vi skulle komma lite senare. Jag hade ingen lust att väcka upp honom tidigare och det skulle bli utbrott igen, utan jag ville ge honom chansen att ta ikapp lite sömn och kanske vara på bättre humör sen. Och visst var han på gott humör när han vaknade! Han undrade bara vad som hänt med soffbordet..... :P

Idag har jag kommit in i de nya skollokalerna och fotat lite. Har satt upp bilder ikväll så Turbo har de färska framför sig. Jag och Turbo gick igenom bild för bild och det kändes bra. Förhoppningsvis vänjer han sig vid hur det ser ut innan han börjar där. Om Turbo känns stabilare i morgon ska korttids/fritidspersonalen Tom ta med sig Turbo till skollokalerna så han sakta får vänja sig vid dem.

Inte utan att man känner en viss oro inför hur de närmaste åren i Turbos liv kommer att se ut. Jag hoppas innerligt att detta läsår som börjar nu (9:an) blir bra. Mycket står på spel, men mer om det senare.


Mamma Z undrade efter förra inlägget om jag gjort Coca-Colaschemat själv.

Jodå, visst har jag det. Jag har gjort det i Boardmaker, ett dataprogram som vi fått förskrivit som hjälpmedel från habiliteringen. Men det går säkert att göra på annat sätt också.
Detta schema behöver vi ha för att styra upp tjatet om Coca-Cola hela tiden. Men det gäller att följa det till punkt och pricka och inte ge efter nån gång, för då har man genast frångått den mallen och det verkar vara fritt fram att tjata till sig mer i ranson! Så fungerar våran Turbo iaf, men det är ju så lätt att vara snäll och vips har man halkat in i en tjatperiod igen.

Nu måste jag hasta vidare här! Kram på er ♥

Tuppar, schema och bad

Idag märks det allt på Turbo att han är lite trött. Det är väl omställningen till att gå upp tidigare på mornarna som gör honom trött. Men så är det för alla. Man är inte van att ställa klockan på väckning för att gå upp innan man sovit ut ordentligt.
På tal om att sova ut.... den grannen som bygger en stenmur som jag nämnde om i inlägget igår, de har skaffat tupp!! Japp, den sätter igång vid sextiden på morgonen!! Tupp i tättbebyggt område..... ?? Vi bor inte närmast iaf, så vi får väl se om det är nån annan som klagar. Tur att inte Turbo har fönster åt det hållet, utan det är jag och mannen och det är ju bättre att vi är trötta än att Turbo får störd morgonsömn.

Trots tröttheten har det rullat på rätt bra här idag. Turbo har trots allt varit rätt lugn.
Igår kväll hade vi en mysig stund ute i poolen. Han kom på att han ville bada när klockan egentligen var för mycket för det. Men när han äntligen vill bada så kan man ju inte neka. Så det var bara att hoppa i alla tre så det blev ett familjebad som han ville! Mysigt!

Turbo ville bada ikväll också, men betydligt tidigare. Mannen var inte hemma så vi var två i plurret. Oj, vad han pratar när han kommer igång! Riktigt trevligt var det på tu man hand därute och vi njuter av de sista sommardagarna. Jag tror temperaturen sjunker i slutet på veckan, sen blir det nog inget mera av sommaren - iaf inte så det hinner bli nån behaglig badtemperatur. Det var alltså så dags för Turbo att komma på att det var skönt och roligt att bada....

Ikväll har jag också hunnit med att fixa lite med schema och bilder. Jag behövde få lite ordning på bilderna, de har legat i en burk och det är ett väldigt letande varje vecka när man ska hitta rätta bilderna. Nu har jag lagt dem i plastfickor i stället, få se om det blir bättre.

Bilderna ligger upp och ner för att inte visa ansikten på personal här.

Är det någon som har nåt bra tips på förvaring till sånt här, där man har bra överblick och hittar snabbt och lätt så tar jag tacksamt emot det!
För nya läsare kan jag också visa hur vi har schemat uppsatt.

Det aktuella är alltid det som sitter på kylen och de tre nästföljande veckorna är på dörren till höger. Den aktuella veckan och veckan därpå är mer specificerade än de nästföljande två. Där sitter bara det allra viktigaste uppsatt, det som Turbo absolut vill veta långt i förväg.

Det var allt för idag. Nu ska jag försöka få i säng min "skönt" slitna kropp. Go´kväll på er alla ♥

"Jordskred" och annat

Här går det tydligen inte att vara hemlig.... hm... jag som hade tänkt att om mitt "projekt" blir en flop så vet ju ingen om det! Dessa sociala medier, säger jag bara....
Ja, ja, det blir som det blir och ibland får man bjuda lite extra på sig själv även om det är lite emot min natur - men vad gör det om hundra år ;)

Idag har vi kört igång att jobba ordentligt igen efter semestern och våra stackars medarbetare fick en smärre chock med rivstart och övertid första veckan. Allt för att jag jobbat under semestern och lagt in en massa brådisjobb. I o m att jobbet startat så började Turbo också på fritids/korttids idag. Han har varit där på förmiddagen och till strax efter lunch. Otto tog det passet idag och nu är det ordning på torpet igen med den ordinarie personalen Otto och Tom som har varannan dag för det mesta.

Turbo var glad och nöjd när jag hämtade honom. Han sken som en sol och var på mycket gott humör. Jag tror det gör honom gott att träffa sina killar regelbundet igen. Det blir nog tradigt med "bara" mamma och pappa omkring sig.
I morse uttryckte han sin önskan om att få ha assistent Kent här varje vecka också, precis som assistent Nisse kommer en gång i veckan. Tyvärr fungerar det inte med Kents nuvarande övriga arbetstider utan vi får pussla in honom när det passar. Men tiderna kan ju förändras så vi får väl se.... Vi är iaf glada över att Turbo även har dessa fina killar här på hemmaplan precis som han har toppenpersonal på korttids/fritids.

Helgen som gick skulle jag också skriva några rader om. Den var lugn, men hade kunnat vara lite utbrottig om inte Turbo varit i bra balans. Vi hade flera incidenter som inte hade fungerat bra om det varit en orolig period. Nu finns det inget som stör Turbo för tillfället och då gick det bra. Jag ska förklara incidenterna så ni förstår, men det är såna grejer som en standardfamilj knappt hade lagt märke till - eller jo, det hade man gjort.
På fredagskvällen - eller snarare natten - klockan var nog precis midnatt och vi hade precis fått Turbo i säng och jag och mannen skulle också gå och lägga oss. Vi hade precis krupit ner mellan lakanen så hör vi oväsen utifrån. Vi har alltid fönstret öppet i sovrummet så det hörs rätt väl. Någon ropar högt och ljudligt AAAAJJJ! flera gånger. Då blir man ju en aning fundersam! Håller grannarna på att slåss, eller vad är det??

Jag och mannen kollar ifall det är någon som behöver hjälp. Men vi kommer fram till att det är någon som är full och har cyklat omkull, hon hade inte klarat svängen speciellt bra. Och visst, personen hade säkert slagit sig rejält, men det var inte värre än att hon kunde fortsätta. Men vad hon gjorde på våran gata begriper vi inte, för eftersom hon inte bor där och inte heller kom från någon som bor där, så blir det en omväg att cykla på vår gata som tar slut efter ett tag.
Här var jag förutseende och stängde fönstret omedelbart när vi hörde skriken. För att inte Turbo skulle höra. Hade han hört detta så hade han blivit väldigt orolig och trött som han var mitt i natten så hade det garanterat blivit ett utbrott.

Sen var det dags på lördagen också med en incident. Där fick vi ta till den skämtsamma sidan och försöka skämta bort det obehagliga. En granne ett hus längre bort har fått för sig att bygga en bred och rejäl stenmur runt tomten. Oj, oj, det är många ton sten som ligger där! Nu trodde vi att de byggt färdigt för ett tag sen, men i lördags kom två stora lass med stenbumlingar.

Ni kan nog bara ana hur det låter när två rejäla lass med stooora stenar åker av ett lastbilsflak. Det låter som jordbävning och det tar en bra stund innan allt är av flaket! Tur vi inte bor precis granne med dem. Detta oroade förstås Turbo och jag såg i hans ansikte hur han mörknade. Först visste vi inte exakt vad det var, men jag hade mina aningar. Jag gick upp på övervåningen för att kolla mot den grannen och sen kunde jag med säkerhet förklara för Turbo vad det var. Sen fick vi skoja till det och undra om de var på väg att bygga en ny kinesisk mur eftersom det kommer mera stenar! Då slappnade han av lite och utbrottet uteblev.

Vi hade en incident idag också som även den gick bra. Turbo spillde dryck över tangentbordet så han mulnade till lite. Men då får man vara snabb och avstyra och prata lugnande i några få väl valda ord. Det blev inget utbrott där heller.
Tänk om det kunde få vara så här lugnt alltid! Men, men, snart börjar kraven på allvar igen och tillsammans med det ett lokalbyte och ny personal - allt gäller alltså skolan. Men vi kopplar bort det där ett par veckor till, tycker jag!!

Kram, kram ♥

Brådis

Tiden är knapp här och jag som trodde jag skulle hinna skriva ett inlägg om hur helgen varit. Men det får vara tills i morgon ser jag. Jag visste att augusti skulle bli hektisk med mitt lilla "projekt" jag har hoppat på, men mannen servar mig och stöttar mig. Så här såg det ut igår när jag kom hem efter att ha varit borta en sväng:

Kan väl säga så långt att helgen har varit relativt lugn med lite yttre störande moment. Men mer om det sen.

Kram på er ♥

Snart rutiner igen

Livet flyter på här även om man är lite trött. Och idag kom värmen tillbaka igen, ganska härligt om man fick ta det lugnt... Idag har vi gått i skytteltrafik, jag och mannen. Jag var först till jobbet på förmiddagen och jobbade till tidiga eftermiddagen. Då åkte mannen iväg för han hade lovat hjälpa till och göra en trädgård lite finare. Så, vi turas om att assistera Turbo här. Men jag är glad att vi är två så vi ändå kan hjälpas åt. På Turbo-fronten har det varit lugnt idag, inga som helst tendenser till oro hos honom. Då njuter vi!

Jag läser både här och där hur (speciellt) mammor längtar till de gamla invanda rutinerna igen, nu när semestrarna går mot sitt slut. Jag är nog en aning konstig i år, för jag känner inte riktigt så. Det är nog första gången jag har den känslan, efter att vi började vårt liv i diagnoslandet.

Då är jag genast framme och analyserar lite! Vad kan detta bero på? Säkert är det en kombination av flera saker. En sak jag tänker på är förstås att allt runt Turbo fungerar så bra nu med avlastning. Både assistansen och korttids fungerar ypperligt. Mannen har också varit flitig på att vara på utflykt med Turbo och då har jag ju fått min ensamtid som jag behöver. Sen tror jag också att min känsla beror på att jag tyvärr varit tvungen att jobba lite extra under den här "semestern". En av våra största kunder har INTE semesterstängt och de har skrikit sig hesa efter grejer som vi levererar till dem. Därför har det stundtals inte känts som riktig semester för mig (förutom den senaste veckan då vi var på bortaplan). Så kan det vara, och vem vet, kanske blir det en lugnare start på jobbet när vi börjar jobba igen på riktigt på måndag?!
Ytterligare en sak som påverkar, kan ju vara att vi själva hittat en lagom balans på hemmaplan med Turbo. Lagom med krav i vardagen. Det underlättar ju när allt är anpassat till Turbo och vad han klarar.

Ha det gott alla därute som kikar in här ♥

En ganska bra dag

Första augusti idag och... ja, den här dagen har gått den också! Det lilla dallret som var i Turbo igår efter korttids rann väl av, tror jag. Och nu har han sovit ikapp sig lite i natt med rätt många timmars sömn så det känns bra. Turbo har alltid varit sån så han har bett om att få gå och lägga sig ifall han är trött tidigare än vanligt. Han har nog aldrig varit så att han kämpat sig kvar uppe utan gått och lagt sig när han blivit för trött. Han var ett ovanligt barn som liten, på det sättet. Hur många barn vill gå och lägga sig frivilligt?? Med Turbo var det aldrig några problem. Däremot kan det vara problem de kvällar Turbo inte alls känner sig trött - då är det nästan omöjligt att få honom i säng.

Morgonen i morse gick hyfsat bra och när vi kom i gång ordentligt så blev det riktigt trevligt av det hela, trots att vi var hemma alla tre. Turbo rycktes t o m med av det jag och mannen pysslade med så han kom ifrån datorn en stund också. Sen har assistent Nisse varit här några timmar på eftermiddagen och tidiga kvällen. De hade en riktigt go´ stund vad jag förstår. Härligt!

Ett par Lisebergsresor väntar Turbo under augusti och det har varit mycket prat om det idag. Turbo längtar dit och det ska bli intressant att se hur de båda resorna avlöper. Lite olika upplägg blir det iaf.... Men kul att Turbo hakar på och vill göra lite aktiviteter utanför hemmet. Denna sommar har han varit ute på en del så här långt.

Det får bli allt för idag. Kram på er ♥